Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Kameramuseum firar 10 år

Det var kanske inte så konstigt att Nils-Harald Ottosson blev fotohandlare och numera visar sin samling på kameramuseet i Olofström.
– Far var fotohandlare och mor kopist, så jag är praktiskt taget född i en fotoaffär!
Olofström • Publicerad 13 oktober 2011
På plats i ?butiken?. I fotomuseet i Holje Park finns numera även delar av en äldre fotoaffärsinredning. Den tog Nils-Harald Ottosson vara på när en affär i Hässleholm skulle stänga.
På plats i ?butiken?. I fotomuseet i Holje Park finns numera även delar av en äldre fotoaffärsinredning. Den tog Nils-Harald Ottosson vara på när en affär i Hässleholm skulle stänga.Foto: Bo Åkesson
Tjuv-kamera. Den här kameran är modifierad för att kunna utlösas elektriskt om någon försökte råna banken. Fyra bilder - tagna med blixt - kunde tas.
Tjuv-kamera. Den här kameran är modifierad för att kunna utlösas elektriskt om någon försökte råna banken. Fyra bilder - tagna med blixt - kunde tas.Foto: Bo Åkesson
Tillverkad i Perstorp. Unibox-kameran är från 1950-talet och tillverkad i isolit. Kamerahuset tillverkades i Perstorp och kameran sattes sedan samman i Stockholm.
Tillverkad i Perstorp. Unibox-kameran är från 1950-talet och tillverkad i isolit. Kamerahuset tillverkades i Perstorp och kameran sattes sedan samman i Stockholm.Foto: Bo Åkesson
Mysterium. Var har den här kameran från 1950-talet suttit monterad? Nils-Harald Ottosson tror att den har suttit i en pansarvagn eller liknande för att dokumentera ?träffar?, men skulle gärna vilja ha det bekräftat om någon vet mer kring det.
Mysterium. Var har den här kameran från 1950-talet suttit monterad? Nils-Harald Ottosson tror att den har suttit i en pansarvagn eller liknande för att dokumentera ?träffar?, men skulle gärna vilja ha det bekräftat om någon vet mer kring det.Foto: Bo Åkesson
Franschiseföretag. Polyfoto-kameran från 1938 tog 48 små bilder. Fotohandlarna som använde kameran debiterades regelbundet av företaget som hade rätten till kameran. Kameran hade ett räkneverk så det syntes hur många foton som hade tagits med den.
Franschiseföretag. Polyfoto-kameran från 1938 tog 48 små bilder. Fotohandlarna som använde kameran debiterades regelbundet av företaget som hade rätten till kameran. Kameran hade ett räkneverk så det syntes hur många foton som hade tagits med den.Foto: Bo Åkesson
Japansk spionkamera. Japansk kopia av den kända tyska spionkameran Minox. Kameran från Yashica Atoron är från sent 1960-tal.
Japansk spionkamera. Japansk kopia av den kända tyska spionkameran Minox. Kameran från Yashica Atoron är från sent 1960-tal.Foto: Bo Åkesson
Kamerafilm. Att stapla små kamerafilmslådor på höjden är svårt, då är det lättare att de ligger på snedden. Därför var facken för kamerafilm konstruerade så hyllorna gick diagonalt.
Kamerafilm. Att stapla små kamerafilmslådor på höjden är svårt, då är det lättare att de ligger på snedden. Därför var facken för kamerafilm konstruerade så hyllorna gick diagonalt.Foto: Bo Åkesson
Polyfoto-negativ. Från 1930-talet kunde privatpersoner få med sig 48 små foton efter ett besök hos en fotograf som hade en Polyfoto-kamera.
Polyfoto-negativ. Från 1930-talet kunde privatpersoner få med sig 48 små foton efter ett besök hos en fotograf som hade en Polyfoto-kamera.Foto: Bo Åkesson

Bakom Rättaregårdens dörr kliver besökaren rakt in i en gammal fotobutik från början av 1950-talet. Disken med sitt mörka trä och glas minner om en svunnen tid då butiksinredningar platsbyggdes. Bakom kassan finns de karakteristiska lutande facken för kamerafilmer. Att inredningen hamnade på museet var mest en slump.

– Jag fick höra talas om att de skulle stänga en fotoaffär i Hässleholm, berättar Nils-Harald Ottosson.

Annons

Tillsammans med Kjell Olsson, ägare till bil- och fordonsmuseet, for han dit med ett rejält släp och köpte loss en del av den gamla originalinredningen. Nu står den som ett tidsdokument i kameramuseet.

Sedan tio år tillbaka visas över tusen kameror på museet, från den äldsta stereokameran från 1891 till den yngsta, en engångskamera med reklammotiv från 1990-talet.

– Ibland kommer det någon vars kamera jag inte har, men mitt mål är att ”Svensson” ska känna igen sin första kamera. Det ser jag som en utmaning, säger Nils-Harald Ottosson.

– Foton är minnen! Så är det bara. Både kameran och bilderna talar om hur ”det var då”.

Nils-Harald Ottosson drev i många år en fotobutik i Olofström. Han var också den som drog igång samlarmarknaden Fotografica i Olofström. Att det blev ett kameramuseum i Olofström för tio år sedan beror helt enkelt på att samlandet växte honom över huvudet. I Rättaregården fanns en lokal som kunde fungera som museum. Samlandet, det är i högsta grad levande. Han köper eller får då och då kameror han inte har. En del hamnar i samlingen, andra används för att byta till sig annat.

– Jag kommer aldrig ifrån samlandet, ler Nils-Harald Ottosson.

– Jag har kameror från många länder, men ännu ingen från Australien.

Han hjälper även Olofströms Hembygdsförening med att identifiera personer på gamla negativ från fotograferna Torsten och Ingmar Tomasson och Stig Svensson. I samband med det hittade han en negativpåse som har gett huvudbry.

– Den är förmodligen från 1950-talet och är stämplad med ”Ede's Foto”. Men vem var det? Det skulle vi gärna vilja veta om någon känner till det.

Det är lätt att tro att intresset för analoga kameror mest intresserar äldre personer, men det stämmer inte, menar Nils-Harald Ottosson.

– Jag tycker att det är jättekul att ungdomar i 15-25-årsåldern nu börjar bli nyfikna på vad som egentligen hände i de gamla kamerorna.

Kristina Olsson
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons