Johnson ber EU om ytterligare brexituppskov

Storbritannien Artikeln publicerades
Boris Johnson vill inte skjuta på brexit trots att han förlorade en omröstning i brittiska parlamentet.
Foto: House of Commons/AP/TT
Boris Johnson vill inte skjuta på brexit trots att han förlorade en omröstning i brittiska parlamentet.

Omröstningen om brexitavtalet i det brittiska parlamentet skjuts upp. Ett tilläggsförslag som antagits gör att lagstiftningen om EU-utträdet först måste godkännas.

Premiärminister Boris Johnson har nu skickat ett brev till Bryssel och bett om senareläggning av brexit.

Tanken var att ett extrainsatt parlamentssammanträde – det första på en lördag sedan Falklandskriget 1982 – skulle leda till ett avgörande i den segdragna brexitprocessen. Det splittrade parlamentet skulle antingen rösta ja eller nej till det nya utträdesavtal som Boris Johnson nått med EU.

Men ett tilläggsförslag som lagts fram av ledamoten Oliver Letwin innebär att omröstningen skjuts upp. Tilläggsförslaget gick igenom med 322 röster för och 306 emot. Johnson kommer nu att tvingas be Bryssel om att skjuta upp tidsfristen för brexit till den 31 januari 2020, något som han först inte var beredd att göra.

– Jag kommer inte att förhandla om en förlängning med EU och inte heller tvingar lagen mig att göra det, säger Johnson.

Men sent på lördagskvällen uppgav EU:s permanenta rådsordförande Donald Tusk att han mottagit en förfrågan från Johnson om att senarelägga utträdet ur union.

BBC rapporterar att Boris Johnson skickat ytterligare ett brev till EU där han säger att senareläggningen är ett misstag. Detta brev undertecknar premiärministern med sin signatur, vilket han uppges ha låtit bli att göra med det första formella brevet om senareläggning.

Lagstiftning krävs

Enligt The Guardian uppger högre tjänstemän i Bryssel att EU kommer att bevilja en förlängning av tidsfristen, om det kommer en sådan förfrågan.

Med Letwins tillägg kan inte ett fullständigt godkännande av brexitavtalet ske förrän all annan lagstiftning som krävs för att genomföra utträdet godkänts av parlamentet.

Johnson uppmanade ledamöterna att inte godkänna tillägget. En ytterligare försening av ett brittiskt utträde skulle vara meningslös, dyr och undergräva allmänhetens förtroende för politiken, enligt Johnson.

– Med detta nya avtal är möjligheterna för nya förhandlingar, för fruktbara förhandlingar, uttömda, säger premiärministern.

Nöjd oppositionsledare

Oppositionsledaren Jeremy Corbyn är nöjd med utfallet av omröstningen.

– Parlamentet har tydligt röstat för att inte krascha ut ur Europeiska unionen, säger han.

Med sina tio röster var nordirländska unionistpartiet DUP viktigt för att Letwintillägget skulle gå igenom.

– Det här var det enda sättet som vi kan garantera att det här avtalet granskas, säger DUP-ledamoten Sammy Wilson till BBC.

I ett brev till de brittiska parlamentsledamöterna skriver premiärminister Boris Johnson att det inte är säkert att EU går med på en förlängning och att en sådan inte innebär någon lösning.

Inte oförberedd

Sveriges EU-minister Hans Dahlgren (S) var inte oförberedd på utfallet av omröstningen i London:

– Vi visste redan när våra förhandlare var överens om avtalet i torsdags förmiddag att det fanns ett stort frågetecken och det var huruvida det här skulle antas i underhuset eller inte, säger han till TT.

– Det är förstås för britterna själva att bestämma sig för hur de ska göra och vi räknar med att de informerar oss på EU-sidan så fort de bestämt sig för vad som blir nästa steg. Bollen ligger i London.

Det är oklart hur Sverige ställer sig till Boris Johnsons förfrågan om en förlängning.

– Vi har bestämt oss för att om det kommer en sådan förfrågan så kommer (EU:s permanente rådsordförande) Donald Tusk att ta kontakt med de olika stats- och regeringscheferna som ingår i det europeiska rådet och resonera om hur man ska förhålla sig till detta. Jag säger ingenting förrän överläggningen har ägt rum, säger Hans Dahlgren.

 

Rättad: I en tidigare version angavs ett felaktigt antal uteslutna ledamöter ur Konservativa partiet.

Fakta

Fakta: Det nya brexitavtalet

De ändringar som gjorts i det nya avtalet jämfört med det som Theresa Mays regering och EU tillsammans förhandlade fram handlar främst om Nordirland och frågan om gränsen till Irland. Så här ser delar av avtalet ut:

Direkt efter utträdet tar en övergångsperiod vid som sträcker sig till åtminstone den 31 december 2020. Övergångsperioden kan förlängas i max två år. Syftet med den är att övergången från nuvarande regler ska bli så smidig som möjligt.

Nordirland kommer att ingå i Storbritanniens tullområde vilket innebär att de har samma tullsatser som resten av landet.

Brittisk tull kommer tas ut för varor som kommer utifrån till Nordirland om varan stannar i landet. För varor som ska över landgränsen till Irland gäller i stället EU-tullar. Samtliga tulldeklarationer ska lämnas i hamnarna och inte vid någon av gränsövergångarna på land.

Nordirland är kvar i brittiskt område även vad gäller moms, enligt avtalet, och brittiska myndigheter ansvarar för att hämta in denna.

Samma momsregler som gäller för varor inom EU ska dock gälla i Nordirland, men landsdelen kan anpassa sina momssatser till irländsk nivå för att konkurrensen på marknaden inte ska snedvridas.

Efter fyra år med avtalet kommer Nordirlands regionala parlament Stormont få ta ställning till om man vill fortsätta på samma sätt. Röstar parlamentet ja blir det en fortsättning med samma system ytterligare fyra år, eller åtta år om majoriteten för ett ja är tillräckligt stor. Blir det nej till en fortsättning slutar systemet att gälla, efter en "avkylningsperiod" på två år.

I och med utträdet ska Storbritannien betala drygt 30 miljarder pund (375 miljarder kronor) till EU som ersättning för tidigare åtaganden.

När övergångsperioden är slut kommer EU-medborgares rättigheter i Storbritannien, och vice versa att påverkas på så sätt att den fria rörligheten inte längre gäller i och med Storbritanniens utträde.

Visa mer...