Riksteatern gör pjäs om gängkriminaliteten

En 20-åring har precis lämnat det kriminella livet och möter nu en 40-åring som gjorde det 20 år tidigare. Vilka är de två männen nu, och hur ska de leva?

Riksteaterns vårrepertoar rymmer "Love songs" en nyskriven föreställning utifrån insamlade kärlekshistorier från hela landet, med bland andra Arja Saijonmaa, men också "Bye bye bror", en pjäs med ett syfte större än att enbart vara bra teaterkonst, enligt Ulf Stenberg, dramatiker och regissör på Teater Fryshuset i Stockholm.

Uppsättningen, som får urpremiär den 15 januari, görs i samarbete även med Sveriges Radio och den nyligen prisbelönade Karwan Faraj som gjort dokumentärserien "Männen bakom våldet". Pjäsens grundmaterial är delvis detsamma som i dokumentärerna. Sex verkliga personers öden har i "Bye bye bror" vävts samman till två.

– Vi har hamnat i en medial och samhällspolitisk diskussion som inte gör någon nytta när det gäller att bekämpa kriminalitet, vi hamnat i en tävling om vilka partier som vågar sätta hårdast straff eller sätta in mest polisiära insatser, säger Ulf Stenberg.

Det verkliga problemet, enligt honom, är att de flesta som kommer in i kriminella nätverk gör det redan som barn.

– De är sex eller sju år. Och vi pratar om polisiära insatser? Det tycker jag är provocerande. Vi måste förstå att de stora insatserna måste göras med ett samhällsperspektiv. Vi måste utplåna fattigdomen och den socioekonomiska segregationen.

Om hur manlig machokultur formar människors liv handlar även "Pappa, make och krigsförbrytare" av Danjin Malnovic, som även han utgår från intervjuer, i det här fallet med en dömd krigsförbrytare.

Dramatikern och regissören Chantale Hannouch däremot har låtit sig inspireras av sina egna tonårsdagböcker. I ungdomsföreställningen "Du har hela livet, habibi" låter hon den 30-åriga Cynthia möta – och få råd av – sitt 15 år yngre jag.

– När jag ser tillbaka tycker jag att jag var mycket starkare när jag var yngre. Jag bara körde på och sade det jag tyckte, uttryckte det jag tyckte var orättvist. Som äldre anpassar jag mig mycket mer, säger Chantale Hannouch vars pjäs får urpremiär 3 mars i Örebro.