Regeringen vill kräva svenskkurs för bidrag
Syftet med språkplikten är att nyanlända i högre utsträckning ska delta i språkutbildningar – och därmed ha större chans att snabbt komma ut på arbetsmarknaden.
– För oss är det viktigt att alla människor ges möjlighet att delta i insatser som gör att man kan skaffa sig ett eget jobb på sikt, säger Hallengren.
Ser olika ut
Exakt vilka krav som kommer ställas på den enskilda individen kan dock Hallengren inte svara på i dagsläget.
– Vi definierar inte exakt vad man ska kunna för att få försörjningsstöd. Vi är tydliga med att man förväntas delta i utbildning för att få försörjningsstöd, säger hon.
Tydligare riktlinjer ska underlätta arbetet i kommunerna och samtidigt se till att förutsättningarna för att delta i språkutbildning är likvärdiga oavsett var i Sverige du bor.
– Vi ser att man tolkar detta olika i kommunerna. I en del kommuner ställer man det här kravet (om språkplikt) och i andra inte. Bor man i vissa kommuner får man möjlighet att delta i språkutbildningar och i andra inte.
Halkar efter
Vidare ska Socialstyrelsen titta på hur kommunerna arbetar med föräldralediga som har försörjningsstöd. Regeringen anser att man redan under föräldraledigheten behöver sätta in särskilda insatser för att underlätta för nyanlända föräldrar att senare komma ut på arbetsmarknaden.
– Åren går innan man kommer i kontakt med svenska språket och innan man deltar i språkutbildning. Det innebär att man glider längre och längre bort från en arbetsmarknad som man inte varit på, säger Hallengren.
Remisstiden för lagförslagen går ut den 27 mars. Lagändringen föreslås träda i kraft den första januari 2021.