Mörkertider är lika med Brecht

Bertolt Brecht ville inte bara ruska om, han vill väcka publikens engagemang, få åskådarna att agera. "Konst är inte en spegel som man håller upp mot verkligheten, utan en hammare med vilken man formar den" lyder en av hans kända utsagor.

När Sven Boräng gick på Scenskolan i Malmö ägnades en hel del tid åt just Brecht. Men det är först nu som han fått upp ögonen för den tyske dramatikern på allvar.

– Då kände jag mig ganska trött på gubben, men det ger så mycket att få kontexten. Det är få som vet något om Brechts liv och exil, men när man gör det får hans pjäser en ny mening, säger Sven Boräng.

Förställningen är dock ingen ensidig hyllning. Sådant som Brechts många kvinnoaffärer, och hans sätt att hantera dem, ingår också.

– Man får känna Brecht och hans vänner lite mer på djupet, både de fina och fula sidorna.

På Malmö stadsteaters scen Hipp sjunger han från och med 20 november den danske popmusikern Sören Huss tonsättningar av Brechts exildikter.

Brechts motstånd mot nazisterna resulterade i en enorm produktivitet. En stor del av föreställningen utgår från de dikter i jagform som han skrev i Svendborg i södra Danmark, bara tio mil från den tyska gränsen.

"Var och en av oss som i trasiga skor går över gränsen vittnar om den skam som råder i vårt land" skriver Brecht som 1933 hade blivit tvungen att fly när nazisterna brände hans böcker och dramer på bål. Det var också under sin produktiva exil som han skrev några av sina bästa dramer.

– Han kunde inte åka tillbaka till Tyskland där han egentligen borde vara, han kunde bara sitta på sin kammare och skriva. Det var därför antikrigspjäsen "Mor Courage" skrevs. När han sedan kom till Sverige skrev han en pjäs som heter "Vad kostar järnet?" och som handlar om den svenska stålexporten till Tyskland.

– Pjäsen handlar om "de naiva svenskarna", som ändå fattar vad som pågår men som skiter i det.

"I mörka tider" heter en av Brechts dikter. Denna höst spelas "Tolvskillingsoperan" på Folkoperan i Stockholm, och på Göteborgs stadsteater ges en version av "Herr Puntila och hans dräng Matti" där Puntila själv är snarlik Donald Trump.

TT: Sätter inte teatrarna upp hans dramer mer och oftare just när samhällsklimatet hårdnar?

– Det är möjligt, men jag åker gärna och tittar på alla de här uppsättningarna, säger Sven Boräng.