Havremjölk eller komjölk – vad är bäst?
Ska du välja animaliskt – eller satsa på mer växtbaserat i mjölkglaset?
Välj vad du vill, säger Gunnar Rundgren, jordbrukskonsult som på uppdrag av EU-projektet Matlust skrivit "Mjölkprodukter och vegetabiliska alternativ till mjölkprodukter – miljö, klimat och hälsa”. Syftet har inte varit att ta ställning, utan att försöka ge en bredare bild.
Vad stämmer – och inte – när det kommer till de bägge alternativen?
Komjölk eller havremjölk – vad är bäst för hälsan?
– Jag tror det är svårt att säga, för det beror på allt annat man också äter, säger han och förklarar att det handlar om kombinationen av allt kroppen får i sig.
En sak är dock säker. Vi vet mer om hur mjölk påverkar vår hälsa, säger Gunnar Rundgren.
– Ja, havredryck är ett nytt livsmedel, det finns ingen forskning som visar effekterna på vår hälsa av långvarig konsumtion. Mjölk har druckits länge i Sverige, säger han och fortsätter:
– Mjölken är ett väl testat näringsämne som innehåller bevislig nytta.
Komjölk eller havremjölk – vad är bäst för miljön?
Många undrar vad som gäller... Oavsett val – se till att välja ekologiskt, säger Gunnar Rundgren.
– Det spelar stor roll hur man producerar!
Valet av havredryck eller komjölk påverkar på lite olika sätt.
– Är man ute efter att skapa levande landsbygd och kulturmiljö med betesdjur så tillför inte havredryck något överhuvudtaget. Den ökar bara storskaliga odlingar, utarmar jordarna. Och produktionen använder mer bekämpningsmedel, säger han.
Nu låter det kanske som att havre är en riktig miljöbov. Komjölksproduktion har också mörka sidor, även om de, om man får tro Gunnar Rundgren, är något färre.
– Den enda stora är metangasutsläpp från korna. Och om produktionen bedrivs på fel sätt, så man använder importerad soja som djurfoder, så bidrar det till dålig odling någon annanstans.
Komjölk eller havremjölk – vad är bäst för klimatet?
– Per liter vara så har ju havre en mindre klimatpåverkan. Men hur mycket mindre beror faktiskt på hur man räknar.
Enligt Gunnar Rundgrens rapport så kan man, om man utgår från svenska förhållanden, i genomsnitt producera mer havredryck per hektar åkermark än mjölk. Vid jämförelser bör man kanske även fundera på de olika dryckernas proteininnehåll. Då blir produktion av havredryck inte mer arealeffektiv än mjölk, enligt rapporten.
– Mjölk innehåller flera nyttigheter, mer protein och en rad vitaminer och spårämnen som inte finns i havredryck.
Mjölk eller havre – varför måste man välja det ena eller det andra?
Att vi står inför ett nödvändigt val kanske ett pågående marknadskrig vill få oss att tro. Men man måste inte välja alls, understryker Gunnar Rundgren.
– Varför se dryckerna som alternativ till varandra? Det finns inget skäl, man kan väl gilla eller ogilla smaken?
Svenska konsumenter bör dock känna till en sak, säger han. Havre, som enligt Rundgren är en utmärkt produkt, förutsätter nämligen att annan animalisk produktion finns ute i jordbruket.
– Ja, att det finns höns och kor som äter upp restprodukterna – för minst en tredjedel av odlad havre blir halm som antingen plöjas ner i jorden eller säljs som strömedel till djur.
Vad händer då med resten av all odlad havre?
– En tredjedel går till dryck och en tredjedel till foder.
Dessutom används gödsel ute på havrefälten, som alltså kommer från kreaturen.
– Det är en sak att välja havre eller mjölk som konsument, men det är en helt annan diskussion att säga att havre står för ett veganskt alternativ. För det gör det inte alls.
