Trump talar sig varm för patriotism i FN

FN Artikeln publicerades
USA:s president Donald Trump.
Foto: Evan Vucci/AP/TT
USA:s president Donald Trump.

Utrikesminister Ann Linde (S) anser att budskapet från Donald Trump till viss del är skrämmande.

– Man blir lite rädd om det är de här ledarna som leder världens samarbete. Det handlade nästan bara om de egna länderna, säger Linde efter att ha lyssnat på USA:s president och hans brasilianske kollega Jair Bolsonaro i generalförsamlingen.

De två var först ut i årets diplomatiska talmaraton – den allmänna debatten i FN:s generalförsamling – och båda hade ett nationalistiskt budskap: Bolsonaro anklagade bland annat omvärlden för att inte respektera hans lands suveränitet när den kritiserade bränderna i Amazonas.

Militär storhet

Donald Trump var något mindre konfrontativ än tidigare år. Men det underliggande budskapet gick inte att missuppfatta: USA:s president kommer alltid att sätta Amerika först och han uppmanar sina kollegor världen över att göra detsamma.

– Vägen till fred börjar i hemlandet.

Från FN:s talarstol framhävde Trump sitt egna lands storhet och berättade att USA satsat 2 500 miljarder dollar på att återuppbygga sin militär under hans ledarskap.

– Han använde en väldigt tuff retorik gentemot Kina, Iran och Venezuela. Flera gånger noterade han den militära makt som USA har, som han i och för sig sade att han hoppas att han inte behöver använda, noterar Linde.

"Iran föder krig"

Trump talade länge om Iran, vars ledare han säger föder krigen i Syrien och Jemen och stödjer terrorism. Han pekade omigen ut Teheran för de uppmärksammade attackerna mot två saudiska oljeanläggning nyligen och säger att hårda sanktioner införts – och att de kan skärpas ytterligare.

Även Frankrikes, Tysklands och Storbritanniens ledare har sagt att Iran låg bakom angreppet.

USA:s president var även tuff mot migranter, i synnerhet dem som försöker ta sig in i hans land via dess södra gräns. Frivilligorganisationer som hjälper migranter fick sig en släng med sleven.

– Det ni står för är inte rätt, det är grymt och ondskefullt. När man underminerar gränssäkerhet, undergräver man mänskliga rättigheter, sade Trump.

Skydda hbtq-personer

På pluskontot enligt Sveriges utrikesminister var Trumps uttalande om att hbtq-personers rättigheter världen över måste respekteras och att USA:s regering ska jobba för att avkriminalisera homosexualitet globalt.

Men samtidigt talade han om att skydda ofödda barn, vilket innebär begränsningar av aborträtten.

– Från svensk sida bir det svårt när båda dessa herrar går in stenhårt mot sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och mot möjligheten till fri abort – och båda nämner religiösa skäl för detta, säger Linde.

Klimatet kvar på agendan?

Generalförsamlingens öppnande i FN-skrapan inleddes av FN:s generalsekreterare António Guterres. Han höll ett brandtal för mänskliga rättigheter, jämställdhet, internationellt samarbete och insatser mot klimatet – dagen efter att den svenska aktivisten Greta Thunberg läxat upp världsledarna vid ett klimattoppmöte.

Klimatfrågan nämndes dock inte av Donald Trump.

Avspärrningarna omkring FN-skrapan sträcker sig fler kvarter och skapar trafikkaos. Ovanför FN hovrar helikoptrar och på East river öster om byggnaden patrullerar kustbevakningen – allt för att säkerställa världsledarnas besök.

Det hinner bli måndag innan företrädare för alla FN:s 193 medlemsnationer hunnit tala. Sveriges anförande hålls av Ann Linde, sannolikt på fredag eller lördag.

 

Fakta

Fakta: Förenta Nationerna (FN)

Förenta Nationerna bildades under andra världskrigets slutskede. FN-stadgan undertecknades av 51 medlemsländer sommaren 1945 och den 24 oktober samma år trädde den i kraft. I dag har FN 193 medlemsländer.

Arbetet leds av generalsekreteraren, just nu portugisen António Guterres, och bygger till stor del på FN-stadgan. FN:s tredje generalsekreterare, svensken Dag Hammarskjöld, beskrev organisationens syfte så här: "FN har inte skapats för att föra mänskligheten till himlen utan för att rädda den från helvetet."

Viktiga kammare där beslut fattas är generalförsamlingen, säkerhetsrådet och FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc).

Källa: FN

Visa mer...

Fakta

Fakta: Förenta Nationerna (FN)

FN:s generalförsamling samlas varje år i september. Då hålls också den allmänna debatten då ledare från många av de 193 medlemsstaterna talar i FN-högkvarteret i New York.

Talarna har i allmänhet 15 minuter på sig. För något decennium sedan kunde nu avlidna ledare som Venezuelas Hugo Chávez, Libyens Muammar Gaddafi och Kubas Fidel Castro stå för såväl show som kontrovers i generalförsamlingen. Nu ligger fokus främst på USA:s president Donald Trump, men många är också spända på att höra vad Irans president Hassan Rohani har att säga.

Det finns också relativt många aktuella ledare – som Kinas Xi Jinping, Kim Jong-Un i Nordkorea, Rysslands Vladimir Putin och Nicolás Maduro i Venezuela – som inte är på plats.

Årets generalförsamling är den 74:e.

FN:s generalförsamling kan i princip ta upp vad som helst utom, normalt sett, ämnen som avhandlas i säkerhetsrådet. I viktiga frågor krävs två tredjedels majoritet och varje medlemsland har en röst. Till skillnad från FN:s säkerhetsråd kan församlingen generellt inte ta bindande beslut. Den är dock viktig för debatt och opinionsbildning.

Källa: FN

Visa mer...