Fattiga länder kräver högre klimatkompensation

– Jag hade hoppats att vi hade kommit längre, säger Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie efter den första veckans förhandlingar i Madrid.

Närmare 200 länder är på plats, men hittills står alla fast i ungefär de positioner de hade när de kom.

På förhand har reglerna om utsläppshandel mellan länder pekats ut som den svåraste frågan att lösa. Det är den enda punkt som fortfarande är olöst i Parisavtalets så kallade regelbok. På förra årets möte i Katowice körde länderna helt fast. Nu görs ett nytt försök att komma överens.

Sverige och EU vill förhindra att utsläppsminskningar dubbelräknas och att regelverket bara leder till utsläppsminskningar på pappret. Men alla länder har sina utgångspunkter och hittills syns ingen lösning.

Det senaste året har många utvecklingsländer drabbats hårt av orkaner, översvämningar och andra skador i klimatförändringens spår. Under den första veckan i Madrid har därför kraven på ekonomisk kompensation blivit allt starkare.

– För egen del hade jag inte uppfattat att den frågan skulle komma fram så tydligt som den har gjort, säger Mattias Frumerie.

På dagordningen står att en översyn ska göras av hur skador och förluster på grund av klimatförändringen ska hanteras. Men nu vill fattiga länder diskutera en ny finansieringslösning som ska kopplas direkt till klimatförhandlingarna.

EU och Sverige motsätter sig att det skapas en ny mekanism, och vill i stället att pengar ska kanaliseras genom de fonder och bistånd som redan finns.

– Vi tror inte att nya mekanismer kommer att möta de problem som utvecklingsländerna vill lösa. Vi är noga med att betona att det inte är problemet i sig som vi ifrågasätter – det klart att det finns behov av finansiering, säger Frumerie.

Förhandlingarna på tjänstemannanivå fortsätter fram till måndag, då många ministrar anländer till Madrid för att ta över.