De lever med den värsta luften i världen
Torget i Bisjkek ligger inbäddat i en tjock, grå smog. Den kirgiziska flaggan som ständigt vajar över statyn av landshjälten Manas syns knappt genom dimman.
Luften är kvav och sticker i halsen – trots att staden är belägen på hög höjd i den mäktiga, glesbefolkade bergskedjan Tianshan. Fram till för några år sedan var Bisjkek känt som ett grönt hörn av Centralasien med parker, trädkantade gator och frisk bergsluft.
– Något har hänt. Jag känner hur min hälsa blir allt mer beroende av luftkvaliteten. De senaste åren har jag haft mycket allergier som jag aldrig haft förut, särskilt vintertid, säger 23-åriga Kunduz Adylbekova.
Kol och överbefolkning
Hon bor i nordvästra Bisjkek, ett område till stor del befolkat av inhemska migranter. Under de kalla vintrarna, då temperaturen inte sällan kryper ner till under 10 minusgrader, är kol ofta det enda som står till buds för att hålla husen varma.
– Jag är väldigt besviken på vår regering. De säger att vi ska använda andra energikällor, men många av oss har inget annat val när vi inte får något ekonomiskt stöd. De flesta i mitt område har helt enkelt inte råd med något annat än kol.
De flesta av Bisjkeks tunga industrier monterades ner efter landets självständighet från Sovjetunionen 1991. Men staden är överbefolkad, vilket har lett till att parker och grönområden i många områden fått ge vika för nybyggnationer.
Toppade index
Sedan 1980-talet har antalet grönområden i Bisjkek minskat kraftigt, enligt offentlig statistik. Transportnätet består dessutom främst av gamla, undermåliga bussar och minibussar, så kallade marshrutkas, fyllda till bristningsgränsen med Bisjkekbor som pendlar genom huvudstaden för att ta sig till skolor och arbeten.
– Vi har de äldsta bussarna i hela forna Sovjet. Det finns inga bestämmelser kring parkering eller vilket bränsle de använder, säger Kunduz Adylbekova.
I slutet av november toppade staden Air Quality Index, den föga prestigefyllda listan över världens mest förorenade stadsluft, före städer i Indien, Kina och Mongoliet vars luftkvalitet sedan länge är föremål för internationell uppmärksamhet.
Dör i förtid
Men i Kirgizistan är föroreningarna ännu inte ett hett samtalsämne, säger 21-åriga studenten Aida Almazova. Hon bär en filtrerande andningsmask med ventil som täcker munnen och näsan.
– Regeringen förklarar ingenting, de tar det inte på allvar. De flesta kirgizer vet inte ens vad smog är eller hur det drabbar vår hälsa och våra organ. De värsta konsekvenserna av föroreningarna kan vi inte ens se än – vi kommer att se det i framtiden, hos våra barn. I området där jag studerar kan jag knappt andas utan att ha masken på, hävdar hon.
Sju miljoner människor dör årligen i förtid på grund av luftföroreningar, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). En tredjedel av alla dödsfall från stroke, lungcancer och hjärtsjukdomar beräknas bero på dålig luft.
"Regeringens jobb"
Studier antyder att luftföroreningarna kan kopplas till en rad vitt skilda hälsotillstånd som Parkinson, blodförgiftning, missfall och mental ohälsa.
Miljöorganisationen MoveGreen arbetar för att utbilda Bisjkeks barn och unga kring klimatet och göra dem medvetna om hälsoriskerna förknippade med luftföroreningar.
Under de senaste två åren har organisationen sett hur luftkvaliteten stadigt försämrats, säger föreståndaren Maria Kolesnikova. Flera gånger har Bisjkeks luft legat inom Air Quality Index högsta kategori – ”farlig, samtliga invånare bör undvika all utomhusvistelse”.
– Det vi gör som organisation borde egentligen vara regeringens jobb – det borde finnas transparent information åtkomlig för alla så att vi kan ta informerade beslut. Jag har på mig min andningsmask nästan varje dag och försöker att vara utomhus så lite som möjligt, säger hon och fortsätter:
– Jag kan verkligen känna det, jag kan inte andas ordentligt. Det gör mig vettskrämd.
