Uppgörelse om försvarsanslag nådd
– Dagens besked innebär att stora och nödvändiga ekonomiska medel tillförs det militära försvaret under de kommande åren, skriver statsminister Stefan Löfven (S) och de övriga partiledarna för MP, C och L i en debattartikel i Dagens Nyheter.
På en pressträff gladde sig försvarsminister Peter Hultqvist (S) över överenskommelsen.
– Detta är en viktig signal för Sverige, för våra partners och för vårt närområde om att vi fortsätter att höja vår militära förmåga, säger han.
Försvarsanslagen har varit en tvistefråga i de pågående budgetförhandlingarna. Centern (C) och Liberalerna (L) har krävt att få med formuleringar i budgeten om försvarsanslagens nivå på sikt.
Ville inte binda sig
Det kravet har byggt på diskussionerna i den parlamentariska Försvarsberedningen i våras. Då fanns det en bred samsyn om att försvarsanslagen bör höjas till 84 miljarder kronor till 2025. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) ville dock inte då binda sig för ett sådant mål.
Han uppger att en förutsättning för överenskommelsen som nu gjorts är att partierna också har en gemensam syn på hur försvarssatsningen ska finansieras. Hur riktlinjerna för finansieringen ser ut kommer att presenteras senare.
Den nya överenskommelsen innebär att försvaret ska få fem miljarder kronor årligen från 2022 till 2025.
– Det här garanterar en fortsatt förmågeökning för försvaret 2022-2025, säger Hultqvist.
De pengarna bör, enligt Försvarsberedningens rapport, bland annat satsas på tre mekaniserade brigader och en reducerad motoriserad brigad.
I dag består krigsorganisationen av två mekaniserade brigader, men det finns i dag bara en som är samövad.
Nya regementen
För att klara att utbilda soldater till den nya krigsorganisationen föreslog Försvarsberedningen fyra nya regementen. Det totala antalet befattningar i krigsorganisationen ökar med Försvarsberedningens förslag från dagens 60 000 personer till 90 000 inklusive hemvärn och civilanställda.
Det utökade personalbehovet skulle kräva att upp till 8 000 totalförsvarspliktiga grundutbildas årligen från 2024, enligt Försvarsberedningen
De höjda försvarsanslagen bör, enligt Försvarsberedningen, också användas för att till exempel uppgradera samtliga stridsfordon och stridsvagnar, anskaffa ytterligare artillerisystem och tillföra nya moderna luftvärnsrobotsystem.
När det gäller flyget föreslog Försvarsberedningen att två till tre stridsflygsdivisioner av den gamla Gripenmodellen C/D behålls även bortom 2030, trots att riksdagen beställt 60 av den senaste E/F-modellen.
