Nyhetstips: 0455-77 177 77177@blt.se
Kontakt: 0455-77 000 kundcenter@blt.se
TT utrikes 2009-11-28 | Uppdaterad 2009-11-28
Hur mycket koldioxid kan vi släppa ut? Vad händer om temperaturen höjs mer än två grader?
Det är mycket som står på spel vid klimatmötet i Köpenhamn. Chansar vi med framtiden kan vi hamna tre miljoner år bakåt i tiden.
För att förstå allvaret kan man titta på halterna av koldioxid i atmosfären. Före den industriella revolutionen låg halterna på cirka 280 ppm (miljondelar). Nu har de höjts till 385 ppm som ett resultat av förbränning av fossila bränslen, avskogning och markomvandling.
Så höga nivåer har inte förekommit i atmosfären sedan pliocen för cirka tre miljoner år sedan. Då var halterna troligen något högre än i dag, drygt 400 ppm, men klimatet var betydligt varmare med temperaturer två till tre grader över de nuvarande. Och havsytan låg 10–30 meter högre.
Är det dit vi är på väg? Tillbaka till pliocen? Ingen vet med absolut säkerhet. Än så länge är den globala temperaturökningen relativt modest, lite drygt 0,7 grader sedan år 1900. Men enligt den senaste sammanställningen från FN:s klimatpanel (IPCC) måste koncentrationen av samtliga växthusgaser – varav koldioxid utgör uppemot 90 procent – stabiliseras på 450 ppm för att undvika en uppvärmning som överstiger två grader.
Där kommer vi att vara inom ungefär ett årtionde om utsläppen fortsätter i nuvarande takt. Kan vi sätta stopp vid den nivån slipper vi troligen storskaliga förändringar. Om halterna fortsätter att öka står vi inför en mycket oviss framtid.
Kraftiga värmeböljor, minskad eller ökad nederbörd och förskjutningar av växtzonerna på jorden är några av de faror som nämnts, men det som redan märks och som är mest oroväckande är avsmältningen av havs- och landisarna i polartrakterna.
Enligt de senaste rönen kan takten ha accelererat, och den plötsliga avsmältningen av havsisen i Arktis sommaren 2007 kom som något av en chock. Den var helt oväntad och föll utanför ramarna för IPCC:s prognoser.
Sedan dess har isen kommit tillbaka, och ingen vet om det hela var en tillfällighet eller ej. Utvecklingen i Arktis har dock nyligen fått flera forskare att varna för att havsytan kan höjas med en meter, eller i värsta fall två meter, till år 2100.
Andra forskare är mer försiktiga och påpekar att kunskapsläget ännu inte tillåter så drastiska slutsatser.
– Det finns antydningar om att vissa saker går snabbare än vad som förutsagts. Men samtidigt måste man sätta in de nya resultaten i ett långsiktigt sammanhang. Det är oklart om det rör sig om trendbrott, säger Markku Rummukainen, klimatforskare på SMHI.
Vissa så kallade klimatskeptiker har hävdat att kopplingen mellan koldioxid och temperaturer inte alls är så klockren som majoriteten av forskarna påstår. De har också påpekat att halterna av växthusgaser i atmosfären i nuläget är bland de lägsta som noterats på jorden, historiskt sett.
Det första påståendet är mycket tveksamt. Det har funnits tillfällen i jordens historia då koldioxidhalter och temperaturer gått i otakt, men i de flesta fall har kopplingen varit tydlig.
Det senare påståendet är sant, men irrelevant. Under kambrium var halterna av koldioxid skyhöga, cirka 7 000 ppm. Ändå var klimatet bara åtta grader varmare jämfört med i dag. Men det beror på att temperaturerna inte ökar i samma takt som växthusgaserna. Sambandet är logaritmiskt, inte linjärt.
Faktum är att det finns flera forskare som anser att vi redan har nått för höga halter av växthusgaser, och att vi snabbt måste arbeta för att få ner nivåerna till cirka 350 ppm.
En komplicerande faktor, som oftast inte nämns i debatten, men som dramatiskt försvårar utsikterna att minska utsläppen är den fortsatta befolkningsökningen. Antalet människor på jorden förväntas öka från 6,8 till 9 miljarder år 2050. Om ökningen stannade vid 8 miljarder skulle vi bespara atmosfären en till två miljarder ton växthusgaser per år, enligt en ny studie från FN:s befolkningsfond (UNFPA).
Har du hört någonting som vi borde skriva om? Tipsa oss!
Göran Lindh
goran.lindh@bltsydostran.se
Telefon: 0455-772 35









LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (39 ST.)
ANNONSERA