Nyheter

Svensken är en storflygare

Nyheter Artikeln publicerades
Svenskarnas klimatavtryck där uppe i det blå är inte så litet som vi trodde före 2016.
Foto: Matthias Schrader
Svenskarnas klimatavtryck där uppe i det blå är inte så litet som vi trodde före 2016.

Fram till 2016 trodde vi i Sverige att vi var nästan världsbäst i små utsläpp från flyget. Men då publicerades en forskningsrapport som i stället ställde svensken i skamvrån.

Det vanliga sättet att beräkna ett lands koldioxidutsläpp från flyget är att räkna med utsläppen inom landets gränser. Därmed såg den svenska flygskulden rätt beskedlig ut. Men faktum är att fyra femtedelar av svenskens flygande är utlandsresor.

Så 2016 publicerade Chalmersforskarna Jörgen Larsson och Anneli Kamb en rapport där man i stället hade räknat på utsläppen hela vägen till svenskarnas resmål.

Därmed ökade flygets andel av svenskens klimatpåverkan från några få procent till tio. Det gör flyget till en utsläppskälla som är lika stor som den totala bilåkningen i Sverige.

När det gäller flyget är svensken en överklasstyp globalt sett. I genomsnitt släpper varje svensk ut 1,1 ton koldioxidekvivalenter per år medan utsläppsmedel för jordens befolkning är 0,2 ton.

Men även bland oss svenskar är det stor skillnad på hur mycket växthusgasutsläpp som vi bidrar med genom flygresor. En femtedel av befolkningen står nämligen för hälften av utsläppen.

Sedan 1990-talet har svenskens utlandsresor med flyg mer än fördubblats. Då gjorde vi en utlandsflygning vartannat år och nu gör vi mer än en varje år.

Enligt Naturvårdsverket är fyra femtedelar av svenskarnas flygresor privata, det vill säga att bara en femtedel är tjänsteresor.

Källa: Chalmers och Naturvårdsverket

Fakta

Med höjd för hög höjd

Flyget har inte bara klimatpåverkan genom koldioxidutsläppen från bränslet. Utsläppen av kväveoxider, vattenånga och sotpartiklar på höjder över 8 000 meter bildar genom olika kedjereaktioner bland annat cirrusmoln samt att kväveoxid har en negativ ozonpåverkan under sin ombildning till lustgas.

Detta kallas för just höghöjdseffekt och beräknas tillsammans ha nästan lika stor klimateffekt som koldioxidutsläppen.

De flesta flygningar utom på korta inrikessträckor sker på höjder över 8 000 meter.

Höghöjdseffekten kvarstår även om man byter ut fossilbränslet mot biobränslen, men det är osäkert om det är i samma storlek.

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.