Nyheter

Så lätt är det att manipulera på nätet

Karlskrona Artikeln publicerades
Sociala medier och internet är en del av vardagen. Data om vad vi gillar och delar kan användas för att påverka oss.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Sociala medier och internet är en del av vardagen. Data om vad vi gillar och delar kan användas för att påverka oss.

Låter det för bra för att vara sant? Tumregeln för konsumenter gäller också i ett ständigt flöde på nätet.

”Fake news” kan idag spridas snabbare än någonsin förr.

Källkritik har alltid varit viktigt. Men särskilt nu, när mängden information är närmast oändlig. Budskap kan nå oss på nya sätt, utan att vi vet vem som står bakom. Men den som skickar dem, vet vilka vi är.

Det är så lätt att trycka på ”gilla” eller ”dela” på sociala medier. Ett snabbt knapptryck blir ett sätt att vara delaktig, uttrycka en åsikt, reagera.

Allehanda frågor går att besvara med en enkel sökning på internet och vi förväntar oss användbara träffar.

Men de personliga klickmönstren går också att utnyttja för den, som har skaffat sig tillgång till data om dem. Metoderna för det har blivit allt mer raffinerade. Datorprogram analyserar vem du är, vad du gillar och vad du kan tänkas vara mottaglig för i ditt flöde.

Även om det inte är färdigforskat kring Brexit och amerikanska presidentvalet, står det klart att det förekommit manipulationer på nätet i syfte att påverka valen.

– Sedan är det fortfarande oklart hur stor påverkan det har haft. Det är öppen forskning, säger Anton Borg, forskare och ansvarig för IT-säkerhetsprogrammet på Blekinge tekniska högskola, BTH.

Forskarna Fredrik Erlandsson och Anton Borg betonar vikten av källkritik, och integritet på nätet.
Foto: Johanna Rundgren
Forskarna Fredrik Erlandsson och Anton Borg betonar vikten av källkritik, och integritet på nätet.

Manipulationerna kan ske på olika sätt.

Personer, som bedöms vara osäkra väljare kan gallras fram utifrån sina spår på nätet. De kan sedan få riktade nyheter och information, som ska få dem att ta beslut åt ena eller andra hållet.

Forskning visar att det är lättare att ta till sig information om den stämmer överens med det vi redan tror på. Filterbubblor går att förstärka och ge olika verklighetsuppfattningar. Det blir inte bara åsikter som går i sär mellan personer, utan även uppfattningen om vad som är fakta. Till slut går det inte att mötas i en diskussion.

Det förekommer också att nyheter tillverkas och utformas för att få stor spridning, med målet att vilseleda och öka motsättningar.

– Nyheterna kan vara överdrifter eller helt påhittad info, säger Fredrik Erlandsson, som forskar om sociala nätverk, hur användare samspelar med varann och den data det ger upphov till.

Anton Borg och Fredrik Erlandsson berättade om nätmanipulationer, masspåverkan, ”fake news” och desinformation under källkritikens dag 13 mars på BTH.

– Se, läs, sök och tänk först. Dela inte först och tänk sedan, säger Fredrik Erlandsson.

 

Guide

Bli källkritisk på fem minuter

Valet närmar sig med stormsteg – och med det en ökad risk för att desinformation och falska nyheter smyger sig in i ditt flöde på sociala medier. Här är några enkla knep som gör dig mer källkritisk.

Medier

Vem är avsändaren? Texter och bilder har alltid en avsändare. Eftersom avsändarens syfte inte alltid redovisas öppet i text och bild så kan du utgå från frågan "Av vem och varför?" när du vill veta mer. Försök helt enkelt att ta reda på vem som har skrivit – och vem har publicerat.

Är avsändaren trovärdig?

Är källan äkta? Är webbplatsen du länkas till riktig eller en falsk kopia? En del webbadresser ser nästan likadana ut som till exempel myndigheters och bloggars sidor. Men bara nästan. Om du vill ta reda på vem som står bakom ett domännamn på internet kan du exempelvis använda Whois, som är en databas över domänregistreringar.

Vad är budskapet? Är inlägget du reagerat på verkligen uppriktigt och sant – eller handlar det om någons personliga åsikter och värderingar? Eller är det egentligen bara förtäckt reklam? Fundera på om det kan finnas dolda budskap i texten, och om fakta som presenteras faktiskt går att kontrollera. Analysera också huruvida det saknas något. Kanske har relevant information utelämnats, trots att det egentligen borde finnas med.

För bra för att vara sant? Seriösa nyhetsförmedlare uppger ofta var nyheten kommer ifrån, det vill säga källan. Är nyheten sensationell kan det krävas flera källor för att säkerställa informationen. Lär dig bli uppmärksam på källhänvisningar, och kontrollera gärna nyhetens riktighet och källan så långt det går.

 

Upptäck "falska" bilder

Bilder på krig och elände berör oss alla, men är du säker på att bilden som publicerats i ett visst sammanhang verkligen har med saken att göra? Och hur vet du att bilden inte är manipulerad? Försök ta reda på mer om bildens ursprung, exempelvis genom att använda Googles bildsökningsfunktion. Eller leta rätt på en webbtjänst som kan visa var bilden ursprungligen använts.

 

Sist men inte minst...

Världen är komplex och problemen många. Tanken på enkla lösningar är oerhört lockande för många av oss – men hur troligt är det att sådana verkligen speglar hela verkligheten? Och innan du delar vidare inlägg till dina vänner i sociala medier – tänk på att du då ger inlägget trovärdighet hos dina vänner. Du har ett eget ansvar på nätet.

Anna Karolina Eriksson/TT

Källor: Skolverket, Internetstiftelsen i Sverige, MSB och Statens medieråd.

Visa mer...