Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Så höjer människan jordens temperatur

Jorden har genomgått klimatförändringar i cykler om hundratals till miljontals år beroende på variationer i solens aktivitet och olika geologiska processer.
Publicerad 27 april 2019 • Uppdaterad 29 augusti 2019

Men när vi idag pratar om klimatförändringar syftar det på den temperaturstegring som kallas global uppvärmning och som är orsakad av mänskliga aktiviteter, så kallad antropogen klimatpåverkan.

Till största delen handlar det om en stor ökning av naturligt förekommande växthusgaser. Det som är gemensamt för dem är att de binder värme som då förhindras att lämna jorden. Samtidigt släpper de igenom solens kortvågiga strålar som när de når jorden ombildas till värmeenergi.

Annons

Resultat blir en temperaturökning, och forskningens nuvarande ståndpunkt är att den måste stanna på 1,5 grader Celsius jämfört med före industrialiseringen. Eftersom det finns en stor fördröjning i effekterna av de långlivade klimatgaserna varnar många forskare för att det snart är för sent att bromsa tillräckligt för att klara 1,5-gradersmålet.

De tre stora växthusgaserna bakom den globala uppvärmningen är koldioxid, metan och dikväveoxid (lustgas). De två första är en del av kretsloppet för grundämnet kol. Lustgasen ingår kretsloppet för grundämnet kväve.

Två saker avgör hur riskerna för olika växthusgaser bedöms. Dels hur effektivt de binder värme. Dels hur långlivad gasen är innan den bryts ner och slutar binda värme - det vanligaste är att man brukar jämföra de olika gasernas halveringstid.

För att jämföra klimatpåverkan från olika klimatgaser brukar man räkna om dem till inverkan av motsvarande mängd koldioxid på klimat i ett hundraårsperspektiv. Man säger då att det är koldioxidekvivalenter.

Koldioxid

Den växthusgas som bidrar mest till växthuseffekten. Inte för att den är mest potent utan för att den är störst. I Sverige är cirka 70 procent av växthusgasutsläppen koldioxid.

Halveringstid: 100 år.

Antropogena källor: främst förbränning av fossila bränslen men också avskogning

Metan

En potent växthusgas som binder värme 25 gånger mer effektivt än koldioxid och är den näst största växthusgasen.

Annons

Halveringstid: bara 10-15 år vilket gör den högintressant för att åstadkomma en snabb minskning av växthusgaserna totalt.

Antropogena källor: Utsläpp från kolgruvor och naturgasutvinning, jordbruk (risodling, boskapsuppfödning), sopor och avlopp.

Dikväveoxid (lustgas)

En mycket potent växthusgas som binder värme 298 gånger så effektivt som koldioxid.

Halveringstid: 150 år.

Antropogena källor: Jordbruk (stark koppling till konstgödselkväve).

Lena KarlssonSkicka e-post
Så här jobbar Blekinge Läns Tidning med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons