Jens Olander: Lidandets högtid
Ja, det är som ni förstås har märkt såna tider igen.
Tider när lidandet återvänder med full kraft.
Men för min del – må jag bli förlåten – kretsar det inte i första hand kring kors, piskor, spjut och törnekronor.
Nej, mina kvällar är kvalfyllda på annat sätt.
Det är uppgörelser på liv och död om vilka som ska upp och vilka som ska ner. Helvetisk hockey och helvetisk handboll med HIF Karlskrona, Leksand och Karlskrona HK.
Och det är så infernaliskt regisserat nu att det är pinande matcher varje afton – mot Varberg, mot Mora, mot Timrå.
Emellanåt är det extatiskt, himmelskt.
Men alltför ofta är det uppriktigt sagt sittliggande golgatavandringar i min tv-soffa.
Övergivenhet. Förnekelse. Förrädiska Judas-kyssar.
Fast någonstans djupt där inne vågar jag ändå tro på återuppståndelser.
