Nyheter

Klimatvalen som betyder mest

Nyheter Artikeln publicerades
Forskarna vid Lunds universitet har satt en koldioxidlapp på olika klimatval i vardagen.
Foto: Lunds universitet
Forskarna vid Lunds universitet har satt en koldioxidlapp på olika klimatval i vardagen.

En obehaglig känsla av att man borde göra något, men vad? Plastpåsar, biffen, flygresan, lågenergilampan, kollektivtrafik eller bil till jobbet?

Två forskare har försökt göra valet lite lättare genom att sätta en koldioxidlapp på olika klimatval i vardagen.

Människor är beredda att göra betydligt mer än att återvinna plastpåsar. Så resonerade de två forskarna Seth Wynes och Kimberly A Nicholas vid Lunds universitet.

De började därför sammanställa data och räkna ut vilka vardagsval som ger den största klimatnyttan.

Människans påverkan på klimatet hänger ihop med miljarder människors personliga val av konsumtion och livsstil. Många har tagit till sig budskapet om jordens uppvärmning och vill själva göra något. Men vad är stort och vad är smått i sammanhanget?

De två forskarna bestämde sig för att hjälpa människor som vill minska sin klimatpåverkan i vardagen. I sitt forskningsprojekt har de sammanställt mängder av data för att visa hur stor klimatnytta som olika val gör.

Inte särskilt förvånande har media mest fokuserat på ett val som fått rubriker om klimataktivism i sängkammaren. Och det är faktiskt så det är. Att skaffa ett barn mindre överskuggar alla andra klimatval i effektivitet.

Nummer två på listan är att leva ett bilfritt liv.

Nummer tre är att avstå en transatlantisk flygning per år.

Och som det fjärde av de riktigt stora personliga klimatvalen är att att äta en växtbaserad kost.

När forskarna var färdiga med sin studie insåg de också att råden från myndigheter och i skolundervisningen stämmer dåligt med de val som har störst betydelse. Vanliga budskap som att hängtorka sin tvätt, byta ut glödlampor, slänga mindre, kompostera och fylla diskmaskinen ordentligt hör alla till gruppen handlingar som har liten inverkan på klimatet. Till exempel är det hundra gånger effektivare för klimatet att inte äta kött under ett år än att slopa plastkassen i affären lika lång tid.

Under BLT:s klimatresa kommer vi att titta närmare på våra klimatval. Hur mycket valfrihet har vi i praktiken? Försöker fega politiker belasta individen med moralkakor istället för att göra obekväma prioriteringar för samhällsutvecklingen? Vilken kommunalpolitiker vågar säga att vi klarar oss utan en regional flygplats? Och hur många företag vill göra det möjligt för medarbetarna att jobba på distans istället för åka bil till jobbet? Och hur mycket budgeteras för säkra cykelleder jämfört med stora vägar?

Fakta

De viktigaste klimatvalen

Så här räknade forskarna

Hur stor klimatnytta som ett livsstilsval gör beror mycket på var i världen det är. Siffrorna bakom den här beräkningen bygger på snittvärden i EU och jämför betydelsen av olika livsstilsval under ett år.

Ett barn mindre: Är räknat på alla framtida ättlingars klimatpåverkan (till exempel mat, konsumtion, resor, bostad) så länge som de ursprungliga föräldrarna lever. Den klimatpåverkan delas lika på föräldrarna.

Leva bilfritt: Räknat på genomsnittligt körda fordonsmil och antal personer som reser i bilen. Hela bilens livscykel räknas in, från brytningen av metallerna som bilen tillverkas av till bränsleutsläpp och skrotning. Däremot räknas inte vägar och parkeringsplatser.

En transatlantisk flygresa mindre: Räknat på London-New York. (En långtidsflygning London-Hongkong har nästan dubbelt så stor klimateffekt.)

Äta en växtbaserad kost: Räknar klimatgaser från gödningsmedel, metan från boskap och mattransporter till återförsäljningsställen.

Källa: The climate change mitigation gap: education and government recommendations miss the most effective individual actions

Visa mer...

Fakta

Så här stora är individens livsstilsval

Ett barn mindre: 58,6 ton koldioxidekvivalenter per år.

Leva bilfritt: 2,4 ton koldioxidekvivalenter per år.

Avstå från en transatlantisk flygresa: 1,6 ton koldioxidekvivalenter per år.

Äta en växtbaserad kost: 0,8 ton koldioxidekvivalenter per år.

Utsläppen per person och år i EU är 6,7 ton. I de flesta andra högindustrialiserade länder är utsläppen mer än dubbelt så höga, till exempel i USA 16, 4 ton.

För att jordens uppvärmning inte ska överskrida två grader (överenskommelsen i Parisavtalet) behöver koldioxidutsläppen per person stanna på 2,1 ton per år.

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.