Nyheter

Klimatkompensation räddar samvetet – men inte lika säkert klimatet

Nyheter Artikeln publicerades
Jörgen Larsson, forskare vid Chalmers, ser ett grundläggande problem med klimatkompensation. Och det är den psykologiska aspekten som till och med kan göra att vi ökar våra flygresor.
Foto: Anna-Lena Lundqvist
Jörgen Larsson, forskare vid Chalmers, ser ett grundläggande problem med klimatkompensation. Och det är den psykologiska aspekten som till och med kan göra att vi ökar våra flygresor.

Allt fler företag erbjuder dig nu att betala för dina klimatavtryck. Frakten på din senaste nätshopping eller utsläppen på din solsemester kan klimatkompenseras. Vi har tagit reda på vad det är som du betalar för, och vi har frågat flygforskaren om klimatkompensation är bra eller dåligt.

Vad gör företagen med pengarna som du betalar för att klimatkompensera din konsumtion? Det är lite olika och kan handla både om trädplanteringar som binder koldioxid och om projekt i utvecklingsländer för att få igång produktion av förnybar energi.

Det finns olika nivåer av klimatkompensation, från en guldnivå och neråt, men som kund är det väldigt sällan man får veta om man inte särskilt frågar.

Men kan klimatkompensation verkligen kompensera för växthusgaser som redan släppts ut? Eller är det bara ett billigt sätt att få känna att man är en reko medborgare?

BLT frågar forskaren Jörgen Larsson vid Institutionen för rymd-, geo och miljövetenskap på Chalmers.

Frågan har inget självklart svar, enligt Jörgen Larsson.

– Det kan vara så att pengarna går till någon klimatåtgärd som hade skett även utan finansiering från klimatkompensation. Och i så fall innebär det ingen verklig kompensation, men det är oftast omöjligt att avgöra hur det är med det.

– Men pengarna kan också gå till projekt i utvecklingsländer som uppenbart inte hade blivit av utan pengar från klimatkompensation, till exempel vindkraft som ersätter en fossil energikälla. Då är det en tydlig kompensation.

Men Jörgen Larsson ser också ett annat grundläggande problem med klimatkompensation, och det handlar om en psykologisk mekanism.

– Att klimatkompensera en flygresa är rätt billigt, och om möjligheten att klimatkompensera gör att man inte minskar sitt flygande eller till och med ökar det då är klimatkompensationen negativ.

Jörgen Larsson tar exemplet med resebolag som nu har börjat marknadsföra sig med att klimatkompensation inte är ett tillval när man köper resa utan alltid ingår.

– Klimatmedvetandet börjar få effekter och resebolagen börjar märka att människor väljer andra sätt att resa och semestra. Då är det problematiskt att de försöker hålla uppe flygresandet genom att säga att alla deras resor är klimatkompenserade.

– Klimatpåverkan från flyget måste minska och alla flygresor ifrågasättas om flygsektorn ska bidra till att vi når tvågradersmålet. Det gäller både företag och privatpersoner. Om man sedan klimatkompenserar för de flygresor som man anser att man kan försvara, då är det bra.

Är det bra om människor känner flygskam?

– Haha, jag ska hålla ett föredrag om det om några veckor så jag behöver verkligen formulera några bra svar på den frågan.

– Det är positivt att människor vill ta ansvar. Men samtidigt måste det till radikala politiska beslut. Politikerna kan inte skicka över alla svåra frågor till individens dåliga samvete.

Du är forskare och deltar sannolikt i internationella forskarsammanhang. Hur reser du själv?

– Jag är nog lite ovanlig för jag har bara flugit några få gånger sedan jag startade som forskare för 14 år sedan. Men Chalmers egen klimatpolicy har hittills inte varit särskilt skarp med tanke på att 90 procent av vår klimatpåverkan kommer från våra flygresor.

– Men nu håller vi på att ta fram en hållbarare policy, och det gör vi tillsammans med KTH i Stockholm.

Hur väljer du att göra i privatlivet?

– Jag har adopterat barn från Indien, så det finns ett tryck i familjen på att kunna resa dit. Jag försöker driva linjen att vi kan flyga vart fjärde år. Men nu när vi åker i vinter så kommer det bara att ha gått tre år.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.