Karlskrona 2009-10-22 | Uppdaterad 2009-10-21
Fyra förvaltningar blir en när Landstinget Blekinge ändrar sin organisation.
Samtidigt ska landstinget dra ned på personalstyrkan.
Men landstingsrådet Bernth Johnsson (S) tror inte på varsel.
Landstingsstyrelsen beslöt i går att inrätta en hälso- och sjukvårdsförvaltning med sju divisioner som ska vara klar nästa år. Dagens fyra förvaltningar primärvården, Blekingesjukhuset, psykiatrin och folktandvården sammanfattas då i en organisation.
– Tanken är att bli mer kostnadseffektiv, men även att ta bort stuprörstänkandet, säger Bernth Johnsson.
Samarbetet mellan olika vårdgivare ska förbättras och hälso- och sjukvårdspersonalen ska få mer tid över till direkt patientarbete.
Enligt Bernth Johnsson ska hela omorganisationen av landstinget vara klar till 2011. Personalstyrkan minska tills dess minskas med 400 anställda. I dag har landstinget 5 000 anställda. Med inrättningen av hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska 40 tjänster inom administrationen försvinna.
Bernth Johnsson räknar inte med varsel. 200 anställda går i pension till 2011 och utbildningsbehovet och kompetenshöjningar ska ses över.
Inte så imponerande. Vi har drygt 20-30 projektledare, ännu flera projektsekreterare, projektassistenter, projektsamordnare, processledare, processsamordnare mfl fantasifulla tjänster. 100 IT-administratörer, årliga 60-miljonerssatsningar på kanslister och kompetenscentrumsadministratörer etc etc....
Sjukvårdsadministratörer kan aktualiseras och motiveras förutsatt att kompetens, ledning och konkret målformulering finns. Denna skall undantagslöst leda till långsiktigt förbättrad hälsoeffektivitet. Det ska kunna förklaras och visas med konkreta argument och vettig statistik.
En grundförutsättning för alla dessa sjukvårdsadministratörer är dessutom att landstingets ekonomi är i balans och inte som nu går minus med lika mycket som landstinget förlorade på aktiespekulation förra året (200 miljoner).
99% av överadministrationen saknar idag hälsoekonomisk motivering trots alla hurtfriska missledande fantasifulla och eleganta titlar. Alla direktörer, chefer och ledare av olika slag leder till totalförvirring i ansvars och uppgiftsfrågor vilket är förödande för hälsoeffektiviteten. Det är att leda en miljard om året ner i diket istället för till multisjuka, svaga och utsatta som idag lämnas vind för våg i långa köer som bygger på att man ständigt slår vakt om sin rätt till behovsstyrd god vård.
Primärvårdens "bra mottagning" hjälper till att stjälpa redan från början genom att ingen kallas och ingen möjlighet till långsiktiga återbesök finns eller uppmuntras. Verksamheten är helt inriktad på kortsiktiga snabba lösningar för att säkra kortsiktiga politiska populistiska motiv om god tillgänglighet för efterfrågan. Riksdagens beslut om jämlik vård (samma vård oavsett var du söker), kostnadseffektiv vård och vård utifrån behov kommer aldrig att bli verklighet i ett sådant system. Alternativet är att kontrollmyndigheten byggs ut centralt och att vården organiseras utifrån centralt lagstadgade regler med inbygd långsiktighet och fokus på svaga grupper.
Inget konkret i Hälsoval Blekinge slår heller vakt om de utsatta grupperna (möjligen undantaget den frikostiga ersättningen för onödiga tolksamtal 600 kr i bonus plus betald tolkning).
Visst är det positivt med utvecklingen men måste den gå så långsamt och ska vi aldrig bli av med landstingens förlamande makt som är så förödande för vården oavsett alla fina ord och titlar?
40 tjänster i administrationen det känns ju som ni tar detta på allvar.
Förklara gärna hur sjukvården skall fungera utan projektledare som driver verksamheten framåt, IT personal som ser till att vårdsystemen fungerar osv.
Exakt vad skall bort?
Inga svepande argument om överadministration godtages!
Av tolkfrågan förstår jag att du sympatiserar med ett visst parti. Ska vi ta bort teckenspråkstolkningen också?









LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
LÄS MER
SE ALLA JOBB (23 ST.)
ANNONSERA