Jens Olander: I sjukt otippad önsketopp
Det är verkligen gott att känna smaken av kaffe igen.
Härligt att kunna byta meny från yoghurt och Ipren.
Men det fanns annat i otippad önsketopp under ett par veckors sjuka.
På nätterna drömde jag om det (ihop med väldigt mycket annat konstigt, febrigt i och för sig).
Dagtid började jag närapå komponera hymner till dess storhet (hittade dock inte blockflöjten).
Jag funderade ett tag på hur mycket av framtida oddsvinster jag skulle vara beredd att offra för att återfå förmågan. Och det var faktiskt en rätt iögonfallande siffra min miniräknare visade.
Ja, så mycket längtade jag efter att kunna … klunka iskallt vatten.
Utan oro för vare sig smärta och kvävningskänslor. Bara hälla i vätska i svalget – och låta struphuvudet guppa.
Klunk-klunk-klunk-klunk-klunk …
Nypremiären var himmelsk, extatisk.
Och ändå. Ändå vill jag inte få uppleva den igen.