EU-uppgörelse nådd om upphovsrätten

Kamporden har varit hårda i det senaste halvårets strid: Innebär nya EU-regler döden för internet eller döden för konstnärlig verksamhet och traditionella medier?

De avslutande kompromissförhandlingarna drog ut på tiden med flera timmar på onsdagen innan parlamentet, kommissionen och medlemsländerna meddelade att man kommit överens.

"Uppgörelsen utgör ett viktigt steg mot att rätta till ett tillstånd som har tillåtit ett fåtal företag att tjäna enorma summor pengar utan att ersätta de tusentals kreatörer och journalister vars arbete de förlitar sig på", säger den tyske kristdemokraten Axel Voss, som har fört fram EU-parlamentets linje, i ett pressmeddelande.

"Att äntligen ha en modern upphovsrättslagstiftning för hela EU är en stor bedrift som varit behövlig länge", säger Andrus Ansip, kommissionär för den digitala marknaden, i ett pressmeddelande.

EU:s nuvarande regler fastslogs i början av 00-talet. De nya reglerna syftar till att stärka upphovsrätten på nätet och ska ge upphovsmakare större ersättning när deras arbete används. Förespråkarna anser att stora plattformar som Facebook, Google och Youtube inte har behövt ta tillräckligt mycket ansvar för det som läggs ut på deras plattformar.

Enligt uppgörelsen kommer de framöver behöva betala avgifter för den sortens länkning.

Samtidigt kan regleringarna komma att innebära större kostnader för till exempel mindre företag, som behöver investera för att förebygga att upphovsrättsskyddat material sprids via deras plattform. Motståndarna har därtill uttryckt en oro för att det begränsar yttrandefriheten på nätet.

De nya reglerna kommer inte att förbjuda skämtsamma så kallade memes eller gifbilder. Inte heller spridning av utdrag ur journalistiska texter – så länge de är "väldigt korta". Icke-kommersiella sajter som Wikipedia undantas och kraven ska hållas lite lägre för nystartade företag.

Debatten gick på förhand het framför allt om reglerna för eventuell ersättning vid länkning till upphovsrättsskyddat material och krav på till exempel automatiserade filter. Länkar kommer att kunna delas fritt med just "korta utdrag" och parterna har inte landat i något filterkrav.

Däremot är de överens om att journalister ska få ta del av upphovsrättsrelaterade intäkter, till exempel när artiklar länkas via andra plattformar som Facebook eller Googles nyhetsfunktion, som då också gör annonsintäkter kopplat till materialet.

– Vi är rädda att lagen kan komma att drabba innovationen online, tillväxtföretag och begränsa nätfriheten i Europa, säger Christian Borggreen, vice ordförande för lobbygruppen CCIA, vars medlemmar inkluderar bland andra Google och Facebook.

Bland motståndarna finns också nätaktivister och stora och små plattformar och sajter.

"Förslagen skulle begränsa vår möjlighet att aktivt delta på nätet och i stället gynna de stora mediekonglomeratens affärsmodeller", hävdar den tyska piratpartisten och EU-parlamentsledamoten Julia Reda.

Förslaget måste nu godkännas formellt av Europarådet och EU-parlamentet före EU-valet i maj.