Nyheter

De vill inte leva med slit och släng

Brömsebro Artikeln publicerades
Mattias Nilsson och Jenny Svensson med barnen Evelyn, 9, och tvillingarna Assar och Gunnar, 7, ser en utmaning i att återbruka så  mycket som möjligt.
Foto: Andreas Blomlöf
Mattias Nilsson och Jenny Svensson med barnen Evelyn, 9, och tvillingarna Assar och Gunnar, 7, ser en utmaning i att återbruka så mycket som möjligt.

För många har det blivit ett tecken på lycka och välstånd att kunna köpa nytt. Men Jenny Svensson och hennes familj vill inte ha det samhället.

– Något är galet när man slänger ett klädesplagg bara för att det har gått ett litet hål i det, säger trebarnsmamman från Brömsebro.

Runt millenieskiftet gick Jenny Svensson en utbildning i ekologi/internationell solidaritet. I den ingick en resa till Indien, där det blev mycket påtagligt vad alla dessa plaster och bekämpningsmedel gör för både människor och miljön. Sedan dess har trebarnsmamman sett

plastproduktionen fullständigt explodera.

– Det skrämmer mig, säger Jenny, som startade en second hand-butik på Marieberg för sex år sedan. Då var tiden inte mogen för återbruk.

– Folk kom med sina gamla,trasiga kläder som de inte ville ha, men ingen vill köpa dem.

Nu har något hänt. Och Jenny tänker att det är en ”Gretaeffekt” , som hon hoppas håller i sig.

Som hon ser det har situationen blivit ohållbar vad gäller konsumtion

Vi pratar kläder hemma hos henne Brömsebro. Hon bor med sin familj i ett gammalt hus som har varit affär. Maken, Mattias Nilsson, är miljöhandläggare på Länsstyrelsen och Jenny har ett eget företag med det passande namnet Återfunnen, där hon bland annat jobbar med återbruksdesign och konst.

Nu vill hon definitivt inte framstå som duktigare än andra, men Jenny menar att man blir bra om man tränar och att de flesta nog kan laga ett litet hål på ett klädesplagg som har gått sönder – i stället för att som många gör, slänga hela plagget.

En tuff fläck behöver inte betyda slutet för en tröja eller ett par byxor. ”Gör något roligt av det i stället”, är återbrukarens bästa tips.
Foto: Andreas Blomlöf
En tuff fläck behöver inte betyda slutet för en tröja eller ett par byxor. ”Gör något roligt av det i stället”, är återbrukarens bästa tips.
En klänning som blivit för kort kan förlängas.
Foto: Andreas Blomlöf
En klänning som blivit för kort kan förlängas.
I stället för att slänga enorma mängder presentpapper kan en duk eller gardin bli en fin presentpåse.
Foto: Andreas Blomlöf
I stället för att slänga enorma mängder presentpapper kan en duk eller gardin bli en fin presentpåse.

Så kan hon plocka fram sonens favorittröja med en söt nyckelpiga på ryggen. Den döljer fläcken som inte gick bort. Och Evelyns klänning i t-shirttyg blev så fin när den förlängdes med en urväxt tröja.

– Det är roligt att säga att jag sydde den här till min dotter, säger Jenny, som ofta hör andra säga att de inte har tid att återbruka.

– Men det tar ju tid att handla också.

Som trebarnsmamma ser hon i stället att de pengar som sparas in kan omvandlas i tid. Och inte som ett tecken på fattigdom.

– Vi som lever i det här samhället har så mycket pengar att vi kan köpa allt och då vill ingen skylta med att man egentligen inte har råd. Det är ju klart att vi ska ge våra barn det bästa. Men all denna konsumtion har ju gjort att vi har tappat känslan för jordens resurser, säger Jenny och konstaterar att hon vill göra annat för sina pengar än att beställa billiga kläder som hon egentligen inte behöver på nätet – och som hon sedan knör in i garderoben bara för att hon inte orkar skicka tillbaka dem.

Dessutom har det blivit lite av en utmaning att tänka ut nya användningsområden. Som till exempel de gamla gardinerna som blev presentpåsar.

– Jag har länge retat mig på dessa högar med presentpapper. Så till ju ska jag sy påsar till hela familjen av de gamla dukarna som ligger här och skräpar.

Hemma hos familjen Nilsson/Svensson delar barnen på en surfplatta.
Foto: Andreas Blomlöf
Hemma hos familjen Nilsson/Svensson delar barnen på en surfplatta.

Som Jenny och hennes man ser det blir inte deras barn mindre lyckliga av att dela på en surfplatta. Tvärtom tror de att det är roligare att använda den tillsammans.

Nioåriga Evelyn har förvisso en egen mobil efter en incident då hon blev bortglömd på skolbussen. Men den är gammal och har inte alla finesser många jämnåriga tar för givna.

– Ska man köpa nya mobiler finns det de som är bättre producerade, tipsar hennes mamma och tillägger att hennes hushåll självklart köper nytt också.

Här skulle hon som klimatmedveten konsument vilja se en tydligare märkning av varor, i stället för att behöva ta sig genom en djungel på egen hand. Inte minst vad gäller kläder.

– Jag vill se en märkning som är på riktigt, så att jag vet vad jag köper. Helst en sådan som KRAV, där det finns en tydlig certifiering. Som det är nu kan butikerna sätta vilka eco-märkningar de vill utan att det betyder något.

Som Jenny ser det råder en oacceptabel nonchalans. Som till exempel när de skulle köpa barnmatsflaskor som inte innehöll platsmjukgöraren Bisfenol.

– Då fick vi leta efter flaskor som var märkta med att de inte innehöll det giftet. I stället för tvärtom. Det gjorde mig arg på riktigt.

Några tips på vägen

Tänk tidlöst

När du handlar till barnen köp funktionella kläder som håller för lek och hasta inte fram besluten.

Skippa hysterin med hål och fläckar. Om det blir en fläck eller ett hål, vad gör det? Gör något roligt av det i stället.

När du handlar till dig själv, tänk lite mer tidlöst och fundera på om du har kläder därhemma som matchar. Vill jag verkligen ha de här kläderna nästa år?

Ibland kanske kläderna kan få kosta. Att köpa hållbart, till exempel från en lokal hantverkare, istället för flera billiga plagg, blir billigare i längden. Både för plånboken och miljön.

Om du vill återbruka tyg, satsa på textil som inte är av blandat material, till exempel 30 procent polyester och 70 procent bomull.

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.