Nyheter

Öppna landskap med betande djur – mer komplext för klimatet än det kan verka

Nyheter Artikeln publicerades
Hur kan sinnebilden av god svensk djuromsorg och höga värden i landskapet också vara bilden av klimatvärstingarna på menyn?
Foto: Stefan Gustavsson / SvD / TT
Hur kan sinnebilden av god svensk djuromsorg och höga värden i landskapet också vara bilden av klimatvärstingarna på menyn?

Bilden av en idyll vi alla älskar. En svensk betesmark med kor eller får tillsammans med sina kalvar och lamm. Det är svårt att ta in men det här är tyvärr också bilden av matens största klimatavtryck.

Det är inte så kolugnt som det verkar. Men hur kan sinnebilden av god svensk djuromsorg och höga värden i landskapet också vara bilden av klimatvärstingarna på menyn?

Kortfattat beror det på två saker:

1) Kor och får är ineffektiva livsmedelsproducenter. Det är bara två-tre procent av det en ko äter som omvandlas till kött. Det går alltså åt mycket åkermark för att producera ett kilo nötkött, och om alla på jorden skulle ha en diet som den svenska skulle marken inte räcka. Öppen åkermark och gödsling ligger bakom stora klimatutsläpp.

2) Kor och får är idisslare och har en matsmältningsapparat som fungerar som en biogasreaktor. I ena ändan stoppar man in koldioxid som finns inlagrad i de gröna växterna och i andra ändan kommer det ut metan. I en biogasfabrik är det en kontrollerad metanproduktion som går att förbränna som fordonsbränsle men korna rapar dessvärre ut sin metanproduktion i atmosfären.

Metan är en mycket potent klimatgas med snabb uppvärmningseffekt av jordens atmosfär. På 100 år har ett kilo metan 25 gånger större klimatpåverkan än ett kilo koldioxid.

Ser vi till ett 20-årsperspektiv binder metan 72 gånger mer värme än koldioxid.

Eftersom metan har en så snabb uppvärmningseffekt ser forskarna en stor vinst i att snabbt minska metanutsläppen även om de är mindre än koldioxidutstläppen. På så sätt skaffar vi oss en liten tidsfrist för att hinna minska de mer långsamverkande koldioxidutsläppen.

De två stora källorna till jordens nuvarande metanutsläpp, och de bedöms av forskarna som ungefär jämnstora, är dels de idisslande djurens metanrapar, dels utsläpp vid utvinning av fossila bränslen som olja och kol.

När det kommer till betesdjurens stora behov av åkermark handlar klimatutsläppen om både koldioxid från avskogning och aggressiv lustgas från tillverkning av gödningsämnet kväve och kvävets kretslopp efter att det spridits på åkern.

– Man ska komma ihåg att all jordbruksmark i Sverige och den mesta i Europa har skapats av människan genom skogsavverkning. säger docent Stefan Wirsenius på Chalmers tekniska högskola.

Han ser det som en stor vinst för klimatet ju mindre öppen mark som behövs för att försörja jordens snabbt växande befolkning med mat.

Summan av metanraparna och användningen av åkermark beräknar forskarna till 25 kilo koldioxidekvivalenter per kilo nötkött, det vill säga samma storlek på utsläpp som av att köra bil 12-15 mil.

Fakta

Ditt matval gör stor skillnad

En fjärdedel av medelsvenskens klimatavtryck uppstår i livsmedelsproduktionen. Men det finns stora möjligheter att bidra till en minskning genom att förändra sina egna matvanor. Kött och mejeriprodukter står för tre fjärdedelar av klimatutsläppen, så minskar vi på den konsumtionen gör det stor skillnad.

Så här mycket skiljer sig tre olika dieter från varandra räknat i kilo koldioxidekvivalenter på ett år.

Dagens svenska normalkost: 1 800 kilo.

Vegetarisk kost men med mjölkprodukter och ägg: 1 200 kilo.

Vegansk kost (= inga animalieprodukter): 500 kilo.

Källa: David Bryngelsson, Institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola.

Visa mer...

Fakta

Det här är matens största klimatavtryck

Varje svensk orsakar cirka två ton koldioxidekvivalenter per år för matens väg från jord till bord. Utsläppen fördelar sig så här:

Metanutsläpp 36 procent:

Kött och mjölk från kor och får - främst som rapar från djurens matsmältning (idisslingen).

Fossilenergi 34 procent:

Dragkraft i lantbruket, transporter och kylning.

Kväveoxider 19 procent:

Gödsel och konstgödseltillverkning.

Avskogning 11 procent:

Skog som avverkas för att marken ska kunna användas till sojaodling till foder eller palmolja till livsmedelsindustrin.

Källa: Cederberg och Hedenus, Chalmers institution för fysisk resursteori

Visa mer...
Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.