Försvaret är viktigt, så länge det inte kostar

Ledare Artikeln publicerades
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill

Det är beklagligt att regeringen inte vill gå de borgerliga till mötes om höjda försvarsanslag. Och 1,5 procent av BNP är inte mycket. Det framstår bara som mycket utifrån hur illa försvarsmakten är finansierad i dag.

Alla är rörande överens om att det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde allvarligt har försämrats. Rysslands beteende och aggression är alarmerande. Grannländer som Ukraina och Georgien har anfallits. Ryssland har rustat oavbrutet i elva år och övar anfallskrig. Vår granne i öst spänner musklerna och har med all önskvärd tydlighet demonstrerat att den inte ryggar för att tillgripa militärt våld för att uppnå politiska mål.

”Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas” konstaterade Försvarsberedningen i en rapport, Motståndskraft, som kom i december 2017. Och förra året fick 4,9 miljoner hushåll i Sverige broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” hemskickad till sig. Det är allvar nu.

På tisdag i nästa vecka, den 14 maj, är det planerat att försvarsberedningen skulle komma med sin slutrapport, en rapport som ska utgöra grunden för ett nytt försvarsbeslut och ge Försvarsmakten en planeringsinriktning för åren bortom 2020. Många hade sett fram emot en försvarsberedning som i kraftfull enighet föreslog höjda försvarsanslag och stärkt försvarsförmåga, så som omvärldsutvecklingen kräver. Så var det tänkt i alla fall.

Men i fredags lämnade de borgerliga partierna försvarsberedningen efter att regeringen, på upploppet, inte velat gå med på att försvarsanslagen successivt ska upp till minst 1,5 procent av BNP under perioden 2021-2025, 1,6 procent inklusive civilförsvaret. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har velat skjuta frågan om pengar på framtiden.

”Försvarsministern har sagt att han vill vänta till hösten med besked. Därmed står Socialdemokraterna inte bakom försvarsberedningens förslag” sa Hans Wallmark (M) i fredags när de borgerliga meddelade att de lämnar försvarsberedningen.

Och det är klart att allianspartierna sparkade bakut när de fick sådana besked från försvarsministern. För finansieringen är den absolut grundläggande frågan, det går inte att komma undan. Om man inte är enig om hur mycket pengar försvaret ska ha spelar det ju inte så stor roll vad man är enig om i övrigt. Enighet om ord på ett papper höjer inte svensk försvarsförmåga.

Och 1,5 procent av BNP är inte mycket. Glöm inte det. Det är bara mycket sett utifrån hur underfinansierat det svenska försvaret är i dag då försvarsanslaget uppgår till omkring 1 procent av BNP. Det är lika mycket, eller snarare lika litet, som runt millennieskiftet. Enligt nuvarande prognoser kommer åtta Natoländer, men också Finland, att nå 2 procent till 2023 (Dagens industri den 3 april).

Regeringen måste inse att Sverige inte längre kan ta en springnota när det gäller försvaret av vårt land. Det är högst oansvarigt mot den egna befolkningen. Och det är både oansvarigt och osolidariskt mot våra grannländer att Sverige inte betalar sin säkerhetspremie. Sverige är i dag ett säkerhetspolitiskt vakuum i vår region.

Det räcker inte att tala om ett försämrat omvärldsläge. Det räcker inte att tala om att stärka försvaret. Finansiering måste till och det med besked. Det är beklagligt att Socialdemokraterna spräckte försvarsberedningen.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.