Vi behöver fler som säger hur det är
Generalmajor Anders Brännström var tänkt att få jobbet som chef för Högkvarterets totalförsvarsavdelning. Men i fredags, skriver DN, kallade ÖB Micael Bydén Brännström till sig och meddelade att han inte längre är aktuell för tjänsten (DN den 27 januari).
Enligt Brännström själv är orsaken till att han inte får tjänsten att han offentligt i media har kritiserat försvaret. ”Det var på grund av uttalandena i DN och debattartikeln. Det var väldigt tydligt” sade Brännström om mötet med ÖB i en intervju med DN-journalisten Clas Svahn.
ÖB Micael Bydén kommenterar på sin blogg beslutet enligt följande: ”Jag har haft en kontinuerlig dialog med Anders Brännström sedan jag tillträdde som överbefälhavare i oktober 2015. Det finns en historik kring händelser som vi har haft anledning att diskutera. Detta ligger till grund för mitt beslut.”
Vad som exakt ligger bakom ÖB:s beslut är således svårt att säga. Men om det stämmer som Brännström uppger, är ÖB Micael Bydéns beslut att beklaga.
Sverige behöver ha fler försvarsanställda, inte färre, som på ett övergripande plan vågar berätta för allmänheten hur det faktiskt står till inom försvaret. Givetvis ska inte några försvarshemligheter röjas, och det har inte heller varit fallet när det gäller Brännström.
Ska försvaret få de resurser som krävs gäller det att allmänheten förstår vilka brister som finns så att den i sin tur kan ställa krav på politikerna. Politiken vinner också på en situation där problem kan uppmärksammas och diskuteras öppet av försvarsanställda. För som Allan Widman, Liberalernas försvarspolitiske talesperson tillika ordförande i försvarsutskottet, skrev i en debattartikel i Svenska Dagbladet (SvD den 28 januari): ”hur ska problem och svagheter avhjälpas om de inte lyfts upp till diskussion och åtgärdas?”
Oavsett vad som ligger bakom Micael Bydéns beslut att Anders Brännström inte får tjänsten som chef för Högkvarterets totalförsvarsavdelning är det nu av stor vikt att ÖB går ut och säger att det ska vara högt i tak inom försvarsmakten och att han välkomnar att försvarsanställda deltar i försvarsdebatten. Det kan Bydén dessutom göra utan att kommentera det enskilda personalärendet.
Många, både inom och utom försvarsmakten, tolkar behandlingen av Anders Brännström som en signal om att försvarsanställda inte bör framföra kritik mot den egna myndigheten och försvarspolitiken offentligt. Det är mycket olyckligt för försvarsdebatten och för försvarspolitiken. Vi behöver fler, inte färre, som säger hur det faktiskt är.
