”Varför ska polackerna ha lägre lön?”

Ledare

Angående ledaren "Det här hjälper inga arbetare" (BLT 3/11)

Sylvia Asklöf Fortell oroar sig över kravet på lika lön för lika arbete och menar att detta krav ”inte fallit väl ut i länder som Litauen, Polen och Ungern, vilket är förståeligt.”

Det är en sanning med modifikation.

I ett pressmeddelande från de största fackföreningarna i den så kallade Visegrad-gruppen, som innefattar Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern meddelas att ”olika behandling av arbetare på grund av deras nationalitet eller företagets ursprungsland skulle vara ett exempel på diskriminering... Vi förkastar argumentet att företag från Visegrad-länder bara kan vara konkurrenskraftiga genom låga arbetskostnader, det vill säga låga löner. Det är oacceptabelt, omoraliskt och spär på den växande nationalismen att låta arbetare från olika länder tävla mot varandra genom låga löner”.

Sylvia skriver: ”Efterfrågan i Sverige på byggarbetare, plåtslagare och takläggare uppstår för att det finns ett behov.”

Varför skall då till exempel polska byggarbetare ha lägre lön än sina svenska kolleger?

Carl-Gustaf Lindqvist

Göteborg

Svar: Det är givet att ett sådant här stort direktiv framkallar olika reaktioner - märkligt vore det väl annars. Det är väl det som kallas en demokratisk diskussion.

Det jag skrev om i min ledare var de politiska utspelen i samband med överenskommelsen om direktivet.

Självfallet vill facken i det gamla Öst ha så mycket som möjligt ut till sina arbetare. Men min tro är att det är en kontraproduktiv politik, av precis de anledningar som jag angav: det gör det så mycket mer komplicerat för arbetsgivaren att agera utomlands.

LO här i Sverige har å sin sida andra motiv - nämligen att stänga ute den obekväma konkurrensen.

Så det är klart att facken tar varandra i hand över gränserna. Men bygger i grund och botten på en protektionistisk politik, var och en på sitt håll.

Sylvia AF