Först några ord om kulturhuset i sig. Karlskrona behöver verkligen en samlingsplats för bildkonst, scenkonst och litteratur. Och den centrala placeringen är alldeles utmärkt för ett nytt hus för bildning och kunskapssökande.

Men åter till ämnet. Juryn valde en låda i glas, stål och betong med lustigt utformat plåttak som skulle kunna ha byggts var som helst i världen och fyllt vilken funktion som helst. Vänthall på en flygplats? Köplåda intill en kraftigt trafikerad motorväg där medelklassen ska lockas att köpa ännu en platt-tv? För ordningens skull bör väl nämnas att det åtminstone var lite roligare än de andra lådorna som det vinnande bygget tävlade emot. Lite beröm är också på sin plats.

Är någon förvånad över utfallet? Knappast. Precis så här brukar det se ut när smakeliten – arkitekter, kommunala stadsplanerare och några kommunpolitiker – ska vaska fram ett vinnande förslag i en så kallad ”arkitekturtävling”.

Och om nu utformningen av det nya kulturhuset blir verklighet skulle jag inte bli förvånad om ”Karls krona” vann något prestigefyllt arkitekturpris av en jury där samtliga jurymedlemmar bor i små röda pittoreska sekelskiftesvillor med vita knutar i låt säga Enskede eller Bromma.

För ”Karls krona” uppfyller ju alla kriterier som en prisbelönad offentlig byggnad ska uppfylla.

1. Det är byggt i betong, stål, har stora glaspartier och saknar helt färgsättning. Allt annat vittnar ju om småborgerlig smaklöshet. Ja, gamla hus för ju till och med tankarna till ”obehaglig nationalism, ja isolationism” som arkitekturjournalisten Ingrid Sommar menade i en krönika i vintras (Sydsvenskan den 12 november).

2. Den liknar över huvud taget ingenting ”gammalt” och kan inte anklagas för att vara en ”pastisch”. Lustigt nog räknas aldrig mångmiljonprogrammens köpcentra till denna kategori. Hur gamla dessa än är, är de alltid ”moderna” och ”avspeglar vår tid”.

3. Och viktigast av allt, det har absolut inget att göra med det sammanhang huset är byggt i, i det här fallet ett torg med några riktiga svenska arkitekturpärlor uppförda i romersk barock. ”Fuck the context” (ungefär: skit i omgivningen) som en av vår tids mest inflytelserika arkitekter, Rem Koolhaas, lär ha sagt.

I tisdagens BLT berättade Mats Blennow om att arkitekten Bengt Hellborg skissat ett motförslag till det vinnande bidraget, utfört i en äldre arkitektonisk stil. Till BLT kommenterade Hellberg sitt debattbidrag på följande vis: ”Det mesta som görs i dessa dagar är fruktansvärt fult. Jag är glad om vi är några som kan påverka det. Jag vill att det byggs tidlöst, bort från det ryckiga med designade hus hit och dit. Harmoni och välbehag borde få råda.” Han menade också att hans förslag utgör möjligheten att skapa ”en tidlös och estetiskt hållbar” byggnad (BLT den 9 april).

Men ett sådant hus hade ju aldrig fått några arkitekturpriser utan snarare hånats av smakeliten. Se vad som hände i Växjö där en lokal miljardär, Björn Sundeby, ville bygga nya hus i sekelskiftesstil med Strandvägen som förlaga. Stackars Växjöbor som ska tvingas se på sådana ”pastischer”, ropade arkitektkåren från norr till söder!

Det hade varit väldigt intressant om juryn hade vågat ta med åtminstone ett tävlingsbidrag som hade en annan arkitektonisk utformning än den som råder bland smakeliten. Ett hus som underordnade sig platsen snarare än tvärtom. Som inte strävade efter att sticka ut utan som byggde vidare på de fantastiska arkitektoniska värden som platsen har. Då hade det ju till och med blivit en tävling på riktigt och hur intressant hade det inte varit om kommuninvånarna till och med hade fått rösta på hur det nya kulturhuset skulle se ut?

Men en arkitekturtävling där allmänheten får säga sitt? Det går ju inte. Då kanske en låda inte hade vunnit! Hur hade det sett ut för Karlskrona?

Varför är arkitektur som passar in bannlyst? Ja, det kan man verkligen undra.

Observera: Artikeln har tillfogats rättelser. Exempelvis tävlingsbidraget Open House hade en trä- och glasfasad. Vi ber om ursäkt för detta.