Vänstermyt att alla måste till högskolan

Och det kommer troligen att bli värre i framtiden. Därför är Alliansens nya förslag om att inrätta tvååriga yrkesprogram utöver det ordinarie utbildningsutbudet en bra idé. Artikeln publicerades

Är du frisk och har gått ut gymnasiet? Då har du antagligen ett jobb. Att arbetslösheten ligger på drygt sex procent trots högkonjunktur beror till stor del på matchningsproblem. De arbetslösa har inte den utbildning företagen efterfrågar.

I dag har 17 procent av grundskoleeleverna inte godkända betyg i kärnämnena. Det innebär att de inte är behöriga att söka in på gymnasiets ordinarie program. I stället hänvisas de till introduktionsprogrammen, för att sedan ta sig in på en yrkes- eller högskoleförberedande linje. De flesta på dessa förberedande program fullföljer dock sina studier. Av de 4059 elever som påbörjade introduktionsprogrammet 2013 var det endast 736 som nådde målen, enligt Lärarnas Riksförbund. Resten hoppade av eller gick ut med ofullständiga betyg.

Trenden är alltså oroväckande. I kombination med det faktum att Sverige aldrig tidigare har haft så stora elevkullar som ska börja gymnasiet – ett resultat av höga födelsetal och stor asylinvandring – bådar utvecklingen inte gott för framtiden. Utbildningsresultaten varierar stort mellan olika grupper och utrikes födda har i snitt lägre betyg. Under Alliansens pressträff på Sjödalsgymnasiet i Huddinge kallade Liberalernas partiledare Jan Björklund detta för ett framtida integrationsproblem. Han har rätt. Den som inte har gymnasieexamen har svårt att skaffa ett jobb. Det i sin tur leder till fattigdom och utanförskap.

Alliansens förslag, att en elev utan godkända grundskolebetyg ska kunna välja ett tvåårigt yrkesprogram, är därför inte bara välkommet. Lösningar likt denna idé är helt avgörande för att minska de ekonomiska och sociala klyftorna. Här finns en tydlig politisk konflikt. Socialdemokraterna vill göra högskolebehörighet obligatorisk på alla gymnasieprogram och kommer att lägga fram ett sådant förlag till riksdagen. Enligt S uppnås jämlikhet genom att så många som möjligt läser på högskolan. Resonemanget bygger på en felaktig uppfattning om att alla vill – och kan – ta akademiska poäng.

Men för de som inte går ut grundskolan med godkända betyg är en högskoleexamen mycket, mycket långt borta. De som vill söka sig till den högre utbildningen kommer att göra det, oavsett om högskoleförberedande kurser är obligatoriska för alla eller inte. Vill man bli snickare eller VVS-montör men ändå hålla dörren till universitetet öppen kan man redan i dag läsa in extra behörighet – vilket 40 procent gör.

Det talas ofta om att trösklarna till arbetsmarknaden måste filas ner. Ett sätt att göra detta är att ge fler möjligheten att utbilda sig. En skolpolitik som skapar jämlikhet i praktiken måste kretsa kring frågan om hur man bäst hjälper dem med sämst förutsättningar.