Välkommen in i bubblan!

Ledare
Krutviken kommer att få nya bostäder när Karlskrona växer. De raskt stigande bostadspriserna är dock ett problem.
Foto:

Fler bostäder i Karlskrona är välkomna, men utvecklingen på marknaden är inte sund.

Artikeln publicerades 4 augusti 2017.

Med två små barn och fru börjar min vän bli trångbodd, de letar efter någonting större. Odramatiskt, trodde han som har fast anställning, god lön och en partner som också arbetar. Men hur långt räcker ens en god inkomst i dag? Min vän som redan pendlar står i valet mellan skyhöga lån för en central lägenhet eller betydligt längre restider till jobbet. Han känner sig stressad, sviken på något som många före honom i samma situation kunnat ta närmast för givet.

Han tjänar mer än mig och har trygg anställning. Men jag gjorde den där flytten för snart tio år sedan eftersom jag är äldre, och det gör mig till den privilegierade av oss.

I går presenterade Karlskrona kommun sina nya byggplaner. En spännande utveckling där nya stadsdelar växer fram och befintliga ytor utnyttjas bättre. Att staden växer är inte problemfritt, men mer på gott än på ont. Fler boende ger större underlag för kollektivtrafik, affärer och kultur.

Men jag undrar hur många som botaniserade bland de nya bostäderna med en klump i magen. Inte för den överdiskuterade frågan om husens fyrkantiga utformning, utan för att de är så dyra.

Till viss del beror de stigande priserna på ökad efterfrågan. Det är sunt att den får genomslag i högre pris i stället för i köer, som på den reglerade hyresmarknaden. Men de skenande bostadspriserna beror också på att Riksbanken gjort lån konstlat billiga genom låg och negativ ränta, en utveckling som kommer att behöva vända. Då står de som gått in på dagens bostadsmarknad med stora svårhanterade lån.

Ekonomerna Lars Jonung och Fredrik G Andersson varnar (Ekonomisk Debatt nr 8 2015) för att denna kreditstimulerade bostadsbubbla kan komma att brista, med nästa finanskris som resultat. Problemen är dock fler. Bostadsbubblan har redan omfördelat betydande ekonomiska resurser, vilket framför allt missgynnat yngre.

Den som äger sin bostad sedan flera år är glad. Värdet stiger och kostnaden för lånen sjunker. Kanske kan man låna mer och åka till Thailand? Den är som äger fastigheter för tusen bostäder är tusen gånger gladare. Vem som förlorar? Alla som vill in eller letar större. Särskilt den färdiga student som berättar att hon fått sitt drömjobb, och nu bara måste hitta någonstans att bo.

Utvecklingen är orättvis. Vår inkomst speglar till viss del våra val och ansträngningar, men vad vi tjänat på stigande bostadspriser handlar mest om när vi klev in. Meritokratin sätts ur spel. Bosituationen är svår att påverka och allt fler känner sig trängda. Bubblan skapar en explosiv situation.

Mycket borde redan ha gjorts. Ränteavdraget borde ha trappats ner, byggprocesser förenklats och hyressättningen marknadsanpassats. Det hade minskat trycket på hus- och borättsmarknaden. Riksbanken borde ha undvikit de extrema räntestimulanserna. Varken politiker eller ekonomiska beslutsfattare har dock tagit sitt ansvar. Snart kan det vara för sent.