Ledare: Vägra inte kontanter, Kalle Sandström!

Ledare Artikeln publicerades
Offentliga aktörer som kommun och landsting borde inte driva på utvecklingen mot det kontantlösa samhället.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Offentliga aktörer som kommun och landsting borde inte driva på utvecklingen mot det kontantlösa samhället.

Flera verksamheter inom Landstinget Blekinge har slutat att ta emot kontanter. Den minskande användningen av kontanter försämrar vår krisberedskap.

Sedan den 1 januari kan man inte längre betala med kontanter inom Folktandvården i Blekinge. Den som önskar göra det är hänvisad till centralkassan vid Blekingesjukhuset i Karlskrona eller Karlshamn. I fredags berättade BLT att sjukhusens restauranger och kaféer från och med i onsdags inte längre tar emot kontanter. ”Vi har ju många moderna betalningssätt i dag, som betalkort och swish”, kommenterade ansvarig chef Magnus Helge förändringen (BLT den 4 maj).

Att sluta ta emot kontanter ligger i tiden. I en studie för Handelsrådet, som publicerades i början av året, menade forskarna Niklas Arvidsson och Jonas Hedman att användandet av kontanter minskar så fort att det redan under 2023 kan bli ekonomiskt olönsamt för handlarna att erbjuda kontantbetalning.

Givetvis är det en utveckling som innebär en rad fördelar. Det kostar att hantera kontanter och kontanthanteringen innebär en säkerhetsrisk för de anställda. Samtidigt har den minskande användningen av kontanter en baksida.

I vintras varnade den parlamentariska Försvarsberedningen för att den svenska krisberedskapen är inte är vad den borde vara. Och beredningen menade bland annat att just det minskande användandet av kontanter var problematisk ur ett totalförsvarsperspektiv. Det kontantlösa samhället är helt beroende av el för att fungera. Hur ska betalningsväsendet då upprätthållas om elsystemet slås ut?

Detta var också ett resonemang som Riksbankens direktör Stefan Ingves utvecklade i en debattartikel i Dagens Nyheter i februari. Riksbanksdirektören skrev bland annat: ”Det torde vara självklart att Sveriges beredskap försvagas om vi vid en allvarlig kris eller krig inte i förväg har bestämt oss för hur hushåll och företag ska betala för drivmedel, proviant och andra nödvändigheter.” Han efterlyste bland annat att bankerna skulle vara skyldiga att hantera kontanter.

I Sverige finns, tyvärr, ingen lag som gör det olagligt för en näringsidkare att vägra kontanter som betalningsmedel, som det gör i exempelvis vårt grannland Danmark. Däremot är kraven högre ställda på offentliga verksamheter, som kommun och landsting.

2013 fattade Landstinget Kronoberg beslut om att patienter inte längre skulle erbjudas att betala patientavgiften kontant, mer än vid lasaretten i Växjö och Ljungby. Det var ett beslut som sedan prövades i domstol med hänvisning till Riksbankslagens formulering att sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel. Hösten 2015 kom Högsta förvaltningsrätten fram till att beslutet skulle rivas upp och att landstinget har en skyldighet att ta emot betalning av patientavgifter kontant. Har Landstinget Blekinge analyserat sina beslut utifrån denna dom?

Samhället springer mot det kontantlösa samhället i ilfart utan att ställa de relevanta frågorna om vilka risker detta medför. Att kommersiella aktörer inte bekymrar sig över detta ska man inte förvånas över. Men offentliga verksamheter som landstinget styrs av våra folkvalda politiker. De borde inte skynda på en utveckling som innebär försämrad integritet och försämrad krisberedskap. Landstingsrådet Kalle Sandström (S), se till att landstingets verksamheter inte vägrar kontanter!