Vad är ett socialdemokratiskt vallöfte värt?
Besvikelsen i Blekinge var stor i slutet av augusti när Trafikverket presenterade förslaget till nationell transportplan. Då stod klart att en förlängning av järnvägssträckan Älmhult-Olofström ner till Blekinge Kustbana (Sydostlänken) inte fanns med bland de infrastrukturprojekt som myndigheten anser bör prioriteras.
Nu ligger Trafikverkets förslag på regeringens bord och beslut ska fattas under våren. Men något besked om regeringen kommer att prioritera Sydostlänken ville infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) inte ge under måndagens interpellationsdebatt i riksdagen.
Att han inte vill föregripa regeringens besked var väntat och är förståeligt av flera skäl men det är ändå bra att Annicka Engblom (M) håller frågan vid liv i riksdagen.
Socialdemokraterna måste ständigt påminnas om att de inför riksdagsvalet 2014 gav löftet om att Sydostlänken skulle bli verklighet om de vann regeringsmakten.
Anders Ygeman (S), då trafikpolitisk talesperson för Socialdemokraterna, var inför valet mycket tydlig angående Sydostlänken. När han fick frågan ”Finns det något som skulle kunna göra att ni backar i det här projektet?” av P4 Blekinge svarade han: ”Nej, det är ett samhällsekonomiskt lönsamt projekt. Det är en del av vår jobbstrategi. Det är ett löfte" (SR den 8 september 2014).
Nu under våren är det alltså verkligen upp till bevis om vallöftet var värt något eller om det bara handlade om simpelt röstfiske.
Socialdemokraterna har på senare tid dessutom börjat tala allt mer om att klyftan mellan storstadsregioner och resten av landet måste minska. Det är bra men hitintills har det varit mycket snack men lite verkstad från regeringens sida.
På skattesidan har regeringen satsat på sänkt moms för naturturism och stor affär har gjorts av att regeringen vill utlokalisera ett antal myndigheter från Stockholm.
Sänkt moms på vargsafari eller att några dussin nya arbetstillfällen tillförs Västernorrland i all ära men det handlar mer om symbolpolitik än konkret politik som leder till att det finns gynnsamma förutsättningar att driva företag och leva i hela landet.
Menar regeringen, och ytterst statsministern, allvar med att klyftan mellan storstäderna och resten av Sverige behöver minska, ja då är det infrastruktursatsningar som Sydostlänken som måste prioriteras. Här handlar det inte om att gå något litet särintresse till mötes utan om att se till att den livsviktiga svenska industrin, som Ikea i Älmhult eller Volvo i Olofström, har goda förutsättningar att fortsätta utvecklas och skapa arbetstillfällen.
Visst, det finns kanske ännu mer samhällsekonomiskt lönsamma infrastrukturprojekt. Men i ärlighetens namn, en regering som snart sagt höjt vartenda bidrag som finns kan knappast hänvisa till brist på skattepengar om den säger nej till Sydostlänken.