Utkräv ansvar i regionvalet
Demokratiska val i en representativ demokrati har huvudsakligen två funktioner.
För det första handlar valen om att vi ska ta ställning till vem som ska företräda oss i våra folkvalda församlingar under den kommande mandatperioden. Vad vill politikerna göra i framtiden?
För det andra handlar valet om att vi, folket, ska kunna utkräva ansvar av de politiker som vi lade vår röst på i det förra valet. Har politikerna skött sig?
När det kommer till sjukvården, som i flera opinionsundersökningar korats till valets viktigaste fråga av de tillfrågade, är det viktigt att inte bara fokusera på vad politikerna nu lovar - vilket är mycket - utan lika viktigt att ställa frågan hur de har skött sig. För medan det är högst osäkert om vallöftena som nu avges kommer att förverkligas, finns facit över den gångna mandatperioden.
Vårdköerna har ökat under Stefan Löfvens tid som statsminister. Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling har fördubblats. Räknar man även med dem som väntat över 90 dagar på första besöket hos en specialist har vårdköerna ökat med 81 procent (SVT den 25 april).
Regeringen borde erkänna att det var ett misstag att ta bort den kömiljard som hade positiva effekter för tillgängligheten.
Här i Blekinge har landstingets ekonomi varit en dyster följetong. En genomgång av Sydöstran visade nyligen att landstingets sammantagna budgetunderskott för de tre senaste åren landar på minus 102 miljoner kronor. Inte ett enda år under mandatperioden har den rödgröna majoriteten lyckats få plus och minus att gå ihop. Förra året var det ekonomiska resultatet för landstinget - 77 miljoner kronor och i år är det prognostiserade underskottet - 55 miljoner kronor (Sydöstran den 3 september).
Ständiga minusresultat med åtföljande sparprogram är inte bra för landstingsverksamheterna och personalen. Det skapar osäkerhet och frustration. I stället för att fokusera på hur verksamheten långsiktigt kan utvecklas får tid och energi läggas på ekonomiska brandkårsutryckningar.
Samtidigt som boksluten för landstinget Blekinge år efter år har varit röda har intäkterna ökat dramatiskt. I vintras uppgav landstingsdirektörens ledningsstab för BLT:s ledarredaktion att intäkterna ökat med över 600 miljoner kronor mellan 2014 och 2017.
När den rödgröna landstingsmajoriteten i år sparar pengar sker det alltså trots att både skattebetalare och stat skjutit till avsevärda belopp.
Nu kan Socialdemokraterna inte utesluta ännu en höjning av landstingsskatten (BLT den 2 augusti). Det finns mycket som talar för att det är oundvikligt givet den ekonomiska sits som de rödgröna försatt landstinget i.
Men den fråga som verkligen borde oroa väljarna är denna: vad talar för att regionen trots höjd landstingsskatt inte kommer att vara i exakt samma situation om något år igen? Vad talar för att de rödgröna denna gång ska lyckas att sköta landstingets ekonomi när de misslyckats år efter år under denna mandatperiod? Kortfattat uttryckt: inget. Lyssna inte bara på fagra löften. Utkräv ansvar.
