Sjuksköterskor ska inte beskattas som höginkomsttagare

Ledare ,
38 procent av sjuksköterskorna beräknas betala statlig inkomstskatt nästa år om regeringen får som den vill. Det är fel att beskatta sjuksköterskor som höginkomsttagare.
Foto:

Vallöftet om att inte höja skatten för vanligt folk som jobbar har svikits grundligt. Och regeringen vill att allt fler sjuksköterskor, lärare och poliser ska räknas och beskattas som höginkomsttagare.

Artikeln publicerades 19 juli 2017.

I dag, onsdag, infaller Skattefridagen, alltså den dag då den genomsnittlige inkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala alla årets skatter, om den totala skattebördan fördelas från årets början, det vill säga inkomstskatt, arbetsgivaravgift, moms och punktskatter.

Nu betalar vi givetvis inte in skatt på det sättet men det är ett pedagogiskt sätt att tydliggöra hur mycket av inkomsten som försvinner iväg till stat och kommun i olika skatter och avgifter respektive hur mycket de som finansierar stat och kommun får behålla av sina egna pengar. Mer än hälften av årets dagar, närmare bestämt 199, måste alltså passera innan den genomsnittlige inkomsttagaren arbetar för sig själv.

Jämfört med riket får man vänta lite längre i Blekinge. I Karlskrona och Olofström infaller dagen den 20 juli och en dag senare i Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg. Det beror på skillnader i det kommunala skatteuttaget.

För riket infaller Skattefridagen i år en dag senare än förra året och tre dagar senare än då regeringen tillträdde.

Det visar tydligt hur vanligt folk får behålla allt mindre av sina inkomster med den rödgröna regeringens skattehöjarpolitik och att Socialdemokraterna har svikit sitt löfte om att inte höja skatten för vanligt folk. I regeringens retorik heter det att det att man bara höjer skatten för de "rika", men det är alltså falsk marknadsföring.

Den senarelagda Skattefridagen innehåller även ett landsbygdsperspektiv som uppmärksammats allt för lite.

Regeringen har dels kraftigt höjt skatten på bensin och diesel men också infört en ordning där bensin- och dieselskatten höjs automatiskt med konsumentprisindex plus två procent varje år - och detta utan att regeringen behöver lägga fram något nytt förslag i riksdagen.

Det slår hårdast mot folk utanför storstäderna som är beroende av bilen i sin vardag och där samhället varken erbjuder tåg eller buss.

Det ser inte heller bättre ut framöver. Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att allt fler löntagare ska räknas som höginkomsttagare så att staten kan få in mer i skatt. Det sker genom att regeringen går in och fifflar med den så kallade brytpunkten, gränsen för då man ska betala statlig inkomstskatt.

Nästa år kommer 35 procent av gymnasielärarna, 38 procent av sjuksköterskorna och 42 procent av poliserna att betala statlig inkomstskatt om förslaget blir verklighet. Det betyder att dessa kommer att få mindre än hälften kvar av en löneökning i framtiden. Det är moraliskt stötande att stat och kommun får mer av en löneökning än vad en sjuksköterska eller gymnasielärare själv får.

"Vi under skatter digna ner", sjöng arbetarrörelsen en gång i tiden på första maj. Det var då det. Nu höjer man skatten för vanligt folk, försvårar för människor att bo och verka på landsbygden och ser till att allt fler med högst ordinära inkomster beskattas som höginkomsttagare.