Tystnaden mitt i vimlet

Ledare Artikeln publicerades
Tidningen GT:s redaktion utrymdes och spärrades av i början av förra året efter ett misstänkt hot.
Foto:ADAM IHSE / TT
Tidningen GT:s redaktion utrymdes och spärrades av i början av förra året efter ett misstänkt hot.

Bara under årets fyra första veckor har minst 22 journalister världen över mördats i år. Hoten mot det fria ordet ökar, även här i Sverige, samtidigt som allt fler utnyttjar att tröskeln för att publicera sig digitalt nästan är obefintlig.

I Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för 2015 stiger Sverige hela fem placeringar, från tionde bästa land i världen till femte bästa. Tyvärr beror inte uppflyttningen på att pressfriheten har blivit bättre här, utan att den blivit sämre på annat håll. Reportrar utan gränser ger tvärtom Sverige lägre betyg i år än förra året.

Hoten mot den fria journalistiken kommer från många håll. Många länder, också i Europa, har blasfemilagar som förbjuder hädelse mot religion. Både Danmark och Finland har sådana bestämmelser. Därtill ser vi hur allt fler offentliga handlingar sekretessbeläggs och därmed blir omöjliga att granska. Arbetsförmedlingens beslut att vägra redovisa vilka företag som tar emot stöd i form av subventionerade anställningar är ett tecken i tiden.

Granskning av det offentliga kräver öppenhet.

    Det som skrämmer mest är däremot de som medvetet vill tysta det fria ordet. I en enkät från Journalistförbundet, som 2500 journalister svarade på, anger 934 stycken att de utsatts för kränkningar, påtryckningar eller trakasserier i arbetet. Det är sällan som de som hotar verkligen är beredda att ta till våld, men rädslan påverkar likväl. 287 stycken medgav i enkäten att de medvetet ägnat sig åt självcensur.

    Utvecklingen är något paradoxal. Samtidigt som det aldrig varit lättare för dem som vill att själva göra sin röst hörd och publicera sig för en större massa, så ökar hoten mot de etablerade medierna. När extremistgrupperna får egna kanaler att uttrycka sig i verkar respekten för journalisterna minska. Dessutom blir det lättare att koordinera olika attacker. Inte bara stora medier, utan även små lokaltidningar, utsätts.

    Den digitala världens låga trösklar är naturligtvis något fantastiskt, men de naiva utopisternas lovsång om att detta skulle skapa en ny och bättre journalistisk har hittills knappast besannats. I stället ser vi hur rykten, skvaller och medveten desinformation sprids med raketfart, medan den goda journalistiken trycks undan.

    Det fåtal medieföretag som har lyckats locka till sig pengar i den digitala världen, som Buzzfeed eller Nyheter24, sysslar mer med underhållning än nyheter. Klassiska journalistiska dygder, som att informera eller granska, är helt underordnade syftet att roa och väcka känslor. Den djuplodande granskningen bland alternativa medier hittar man främst på privata bloggar, där enskilda personer ideellt lägger ner ofattbart mycket tid på att gräva ner sig i enskilda ämnen.

    Risken blir att vi fastnar i ett enda stort vimmel av åsikter och fakta, men där de mer kvalificerade reportagen och nyheterna tystnar.

    I veckan presenterade Martin Schibbye med flera ett nytt projekt, "blank spot project" som är tänkt att använda crowdfunding för att finansiera kostsam utrikesjournalistik. Det är ett av få försök att utnyttja den nya tekniken till att ta journalistiken, snarare än klicksamlandet, till en ny nivå.

    Man får önska dem all lycka till.