Tjädrigt ologiskt, rent ut sagt

Ledare
Tjäderns status i Sverige är livskraftig. Ändå kan den stoppa avverkningar.
Foto:

Regeringen måste se över artskyddsförordningen så att äganderätten och rättssäkerheten stärks.

Artikeln publicerades 13 juli 2017.

I onsdagens BLT kunde man läsa om skogsägaren Christel Nilsson i Skillingsboda (BLT den 12 juli).

Christel vill slutavverka 4 hektar skog men det går inte den statliga myndigheten Skogsstyrelsen med på. På det aktuella området finns två rödlistade arter, brandticka och grönhjon, som Skogsstyrelsen anser ska skyddas.

Skogsstyrelsen är dock beredd att ersätta Christel Nilsson i form av full marknadsvärdesminskning och ytterligare 25 procent.

Samhällets intrång i äganderätten i syfte att skydda miljövärden innebär därmed kompensation för skogsägaren. Det är den ordning som kommer av den grundlagsskyddade ersättningsrätten.

Någon som inte har haft samma tur i oturen är skogsägarparet Olle Andréasson och Anneli Virenhem i Bollebygd, som arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv uppmärksammade i förra veckan (Svenskt Näringsliv den 6 juli).

När paret anmälde en slutavverkning till Skogsstyrelsen tog det, enligt artikeln, 11 månader innan de fick besked. Och när beskedet väl kom stod det klart att Skogsstyrelsen kraftigt ville komprimera avverkningsplanerna på grund av en spelplats för tjädern - dessutom på grannens fastighet. Beslutet från Skogsstyrelsen har överklagats till domstol.

Men till skillnad från Christel Nilsson här nere i Blekinge erbjöds skogsägarparet i Bollebygd ingen ekonomisk ersättning för intrånget.

Dessutom är tjädern inte rödlistad utan listas som livskraftig i Artdatabanken. Om man är jägare kan man, under jaktsäsong, jaga i princip hur mycket tjäder som helst.

Att småföretagare ska acceptera stora ingrepp i äganderätten utan någon som helst kompensation på grund av en fågel vars status är livskraftig och får jagas hur mycket som helst - ja, det följer en logik som inte ens den mest paragrafälskande byråkrat torde kunna förstå.

För en tid sedan skrev nationalekonomen och välfärdsforskaren Andreas Bergh en intressant betraktelse över hur Sverige gått från att ha varit ett fattigt jordbruksland till ett rikt industriland.

I krönikan pekar Bergh bland annat ut äganderätten och rättsstaten som avgörande faktorer som förklarar välståndsutvecklingen. Krönikan avslutas på följande sätt: "Om vi lyckas värna äganderätten, avtalsrätten, rättsstaten och näringsfriheten kan framtiden bli lika framgångsrik som historien. Misslyckas vi lär det gå sämre – och vi kanske inte ens begriper varför!" (Arbetsmarknadsnytt den 3 juni).

Både Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen har uppmanat regeringen att utreda artskyddsförordningen för att "säkerställa att den är tillämpbar, effektiv och rättssäker". Men beskeden från regeringen om den efterfrågade översynen har varit motstridiga. Landsbygdsminister Sven- Erik Bucht (S) har gett ett besked, miljöminister Karolina Skog (MP) ett helt annat (Altinget den 17 maj).

Samtidigt som regeringen har svårt att få tummen ur fortsätter enskilda småföretagare på landsbygden att hamna i helt orimliga situationer i mötet med Myndighetssverige. Så byggs inte Sveriges välstånd.