Det måste vara alla försvarsgrenars tur nu

Ledare Artikeln publicerades
Sverige är ett land till stor del omgärdat av hav där omkring 90 procent av all import och export går via sjöfarten. Dessa färdvägar måste hållas öppna vid kris och krig.
Foto: Marcus Palmgren
Sverige är ett land till stor del omgärdat av hav där omkring 90 procent av all import och export går via sjöfarten. Dessa färdvägar måste hållas öppna vid kris och krig.

Marinen får inte svikas i den kommande slutrapporten från Försvarsberedningen. Det måste vara alla försvarsgrenars tur nu.

Om bara några veckor, senast den 14 maj, väntas Försvarsberedningen överlämna sin slutrapport till regeringen. Rapporten kommer att vara ett viktigt underlag inför nästa försvarsbeslut 2020 som gäller försvarets inriktning och utveckling åren 2021–2025.

Enligt både DN och SvD väntas Försvarsberedningen komma med flera, för försvaret, positiva besked (DN den 14 februari och SvD den 13 april). Framför allt för armén och flygvapnet, medan marinen får stå tillbaka. Till DN:s Mikael Holmström sade en källa att ”Nu är det arméns tur. Det är den vi främst måste satsa på i det här beslutet” (DN den 14 februari).

Vän av ordning ställer sig givetvis frågan: med tanke på den omfattande nedmonteringen av det svenska försvaret som skett under lång tid, är det inte alla försvarsgrenars tur nu?

Att marinen kan få stå tillbaka i den kommande slutrapporten har väckt oro. Marinchef Jens Nyqvist har flera gånger varit ute i media och talat för marinens sak. På SvD:s debattsida skrev han i mitten av februari, varnande, att ”I perioden 2025 till 2030 kommer ett förmågeglapp att uppstå om inte framåtblickande beslut fattas här och nu" (SvD den 16 februari).

Och i en intervju i helgen underströk ÖB Micael Bydén att ”det finns behov inom marinen på samma nivå som i armén och flygvapnet” samt att ”i nästa försvarsbeslutsperiod, men framförallt i nästkommande, är det väldigt tydligt att ett antal system faller för åldersstrecket” (SvD den 13 april).

I klartext handlar det om att nya korvetter och ubåtar måste beställas snarast för att det ska bli några leveranser inom de närmsta tio åren. Politiska beslut måste tas genast om inte marinens förmåga – i en allt oroligare omvärld – ska försämras ytterligare. Försvarsberedningen borde lyssna på experterna.

Det vore mycket olyckligt om Försvarsberedningen inte såg till hela försvarets behov utan av budgetmässiga hänsyn ställer olika försvarsgrenar emot varandra. Och man kan här undra över tågordningen. Det rimliga vore att Försvarsberedningen beskrev vilka förmågor försvaret måste ha för att klara sin uppgift – att försvara Sverige givet omvärldsläget – och att det sedan blev en fråga för regering och riksdag att anslå, eller inte anslå, tillräckliga medel.

Sverige är ett land till stor del omgärdat av hav där omkring 90 procent av all import och export går via sjöfarten. Dessa färdvägar måste hållas öppna vid kris och krig. Givet att Sverige har en av Europas längsta kuster samt de uppgifter marinen förväntas lösa är det ett faktum att marinen är för liten. För bara runt 20 år sedan förfogade marinen över ett trettiotal ytstridsfartyg och då var Boris Jeltsin president i Ryssland, flera Öst- och Centraleuropeiska länder anslöt sig till Nato och senare till EU. Idag är omvärldssituationen radikalt förändrad och vi har sju kvalificerade ytstridsfartyg.

Alla politiker, från höger till vänster, talar nu om det försämrade säkerhetsläget kring Östersjön. I Försvarsberedningens delrapport Motståndskraft talas det både om att ”ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas” och att ”en större konflikt kan inledas med ett angrepp på Sverige” (läs Gotland). I det läget vore det orimligt att inte bry sig om den del av försvaret som är central när det kommer till uppgiften att försvara Östersjön, nämligen marinen.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.