Sverige ska inte vara ett paradis för stöldligor

Ledare Artikeln publicerades
Hade ligorna inte kunnat ta sig över gränsen så hade de inte heller kunnat begå inbrott och stölder.
Foto: Anders Wiklund/TT
Hade ligorna inte kunnat ta sig över gränsen så hade de inte heller kunnat begå inbrott och stölder.

Stöldligor står för 30 till 50 procent av de 20 000 bostadsinbrott som sker varje år. Och stölderna beräknas öka. Tullen måste få ökade befogenheter för att stoppa ligornas verksamhet.

I november 2017 utfördes en rad bostadsinbrott i Karlskrona, Ronneby och Bräkne-Hoby (24Blekinge den 10 november 2017). I oktober förra året greps fyra män för flera stölder av båtmotorer i Ronneby. Polisen menade även då att personerna ingick i en internationell stöldliga (BLT den 9 oktober 2018). Under 2015 tillgreps 49 traktorer av märket John Deere i hela landet, varav drygt 20 stycken ännu inte har påträffats.

Nyligen släpptes Trygghetskommissionen rapporten ”Den nya tidens kvalitetsbrott” som bland annat fokuserar på åtgärder mot ligorna. De kriminella nätverken som härjar i Sverige kommer främst från Litauen, Polen, Rumänien, Bulgarien och även till viss del från Georgien, och har nischat sig på olika typer av brottslighet, enligt rapporten. Dessa ligor står för 30 till 50 procent av de 20 000 bostadsinbrott som sker varje år. Och stölderna beräknas öka (SVT den 9 februari 2018).

Litauiska och polska ligor har exempelvis specialiserat sig på bland annat arbets- och jordbruksmaskiner och premiumbilar. Rumänska ligor är även inriktade på bedrägerier, exempelvis genom att sno pinkoder från äldre personer för att tömma deras konton på pengar. De georgiska nätverken är mer inriktade på butiksstölder och på bostadsinbrott.

Och faktum är, hade ligorna inte kunnat ta sig över gränsen så hade de inte heller kunnat begå brotten. Under september förra året kom en svidande rapport från EU-kommissionen. Sveriges gränskontroll beskrevs då som ”rena Kalle Anka-verksamheten” enligt en källa inom Gränspolisen. Kritiken handlade bland annat om att de saknas struktur i Polisens, Migrationsverkets, Tullens och Kustbevakningens sätt att arbeta (Expressen den 22 oktober 2018). För att komma åt ligorna måste gränsen stärkas, framför allt på de ställen där ligorna passerar, exempelvis vid Öresundsbron.

Trygghetskommissionens rapport påpekar även vikten av att utöka Tullens befogenheter. I dag kan nämligen inte Tullen göra annat än att låta misstänkt stöldgods passera över gränsen, eftersom de inte har befogenhet att eftersöka stöldgods. Tullen kan dock kontakta Polisen, men som bekant har Polisen svårt att prioritera ärenden som inte betraktas som allvarliga. Ligorna kan således åka fram och tillbaka över gränsen, i princip obehindrat. Men i och med ett regeringsuppdrag från februari, ska Polis, Tull och Kustbevakning nu se över situationen vid gränsen. Det är mycket välkommet.

Att polisen har svårt att prioritera stölder, leder också till ett moment 22. Stölder betraktas inte som allvarliga brott och många anmälningar blir därför aldrig utredda. Eftersom utredningar av brottsligheten inte sker, vet man inte heller hur allvarliga brotten faktiskt är. Polisen måste få mer kunskap om ligornas verksamhet, kunna kartlägga de ”ankarpersoner” som finns i Sverige och sätta dit dem.

Men det mest effektiva är naturligtvis att stoppa både de kriminella individerna och stöldgodset vid gränsen. Kommer de inte över gränsen, så kan de inte heller begå brott. Sverige ska inte vara ett paradis för kriminella ligor.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.