Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Svensk tilltro gör oss sårbara

Den svenska tilltron till systemet driver på ett allt mer digitaliserat samhälle. Men detta gör oss också oerhört sårbara.
Publicerad 14 november 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Foto: Håkon Mosvold Larsen

Förra året bestod hushållens köp till 58 procent av kortbetalningar. Sex procent utgjordes av kontanta köp och ungefär sex procent utgjordes av mobilappen Swish. Den totala andelen kontantinköp är nu nere på 13 procent, jämfört med 39 procent för åtta år sedan, enligt Riksbankens rapport “Så betalar svenskarna 2019”. Vi använder oss alltså av mer kortbetalningar än någonsin och kontanterna försvinner i en rasande fart.

Men enligt Gabriela Guibourg, enhetschef på avdelningen för betalningar på Riksbanken är detta något positivt: “Det är en effektivisering” men tillägger att “den orsakar också risker och problem”.

Annons

Den ekonomiska brottsligheten har som bekant lämnat bankkontoren med bank- och butiksrån och rån av värdetransporter bakom sig och i stället landat i våra hem via kortbetalningar och onlinebedrägerier via stulna kort, identitetsstölder och annan typ av digital brottslighet (BLT den 12 oktober). Kortbedrägerierna ökade exempelvis med över 40 procent mellan 2017 till 2018 (SVT juni 2018).

Digitaliseringen går dessutom mycket fortare i Sverige och övriga nordiska grannländer än i andra europeiska länder eller USA. Enligt Guibourg beror detta på “kultur och vanor, vad man har för historia och vad som har hänt i ett land. Det handlar om hur viktig integritetsfrågan är och vilken tillit man har till institutioner i landet” (BLT den 12 november).

Det är nämligen ingen okänd mörk kraft som driver digitaliseringen – det är vi själva. Dessutom tycks det, i alla fall delvis, vara den svenska tilliten till systemen, som är anledningen till det snart kontantlösa samhället. Redan i dag tar två procent av landets dagligvarubutiker inte emot kontantbetalningar och vid 2025 beräknas upp till hälften av alla butiker ha slutat acceptera kontanter.

Men genom allt mer digitalisering och kortbetalningar blir vi sårbara. Skulle de ske ett elavbrott skulle vi exempelvis inte kunna köpa matvaror eller tanka bilen. Skulle något av de stora kortföretagen Visa eller Mastercard slås ut, eller om de skulle börja blocka länder eller enskilda medborgare från att använda deras kort skulle vi vara oerhört utsatta. För att inte tala om alla de nya typerna av bedrägerier som nu sker via kortbetalningar.

Dessutom är det framför allt en äldre generation som drabbas, då de ofta har svårare att lära sig och använda digitala verktyg och dessutom har en större risk att utsättas för bedrägerier. Dessutom kan du aldrig någonsin vara anonym i ett digitalt samhälle. Alla transaktioner registrerar, vilket potentiellt i ett sämre samhälle, skulle kunna användas mot dig av en stat eller person som vill dig illa. Det är helt enkelt inte alls en bra idé att allt mer i samhället digitaliseras för fort. Vi vet detta, men en långsiktig konsekvensanalys lyser med sin frånvaro.

Kontanterna är en samhällsnödvändig infrastruktur och den svenska tilltron till systemet gör oss oerhört sårbara. Detta är något som regeringen måste ta på större allvar.

Emma JaensonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons