Anders Gustafsson: Stärk krisberedskapen genom fördjupat EU-samarbete
Det brinner i skogslandet Sverige. SOS Alarm rapporterade på torsdagsmorgonen att det för närvarande finns 35 ärenden som klassificeras som brand i terräng runtom i Sverige, en siffra som bedöms öka under dagen. I skrivande stund finns hela elva stycken utfärdade, och fortfarande aktiva, Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA), vilket är rekord (sosalarm.se den 19 juli ). Den största branden härjar i Fågelsjö-Lillåsen och Lillhärdal i Härjedalen i Jämtlands län.
Liksom i samband med den stora branden i Västmanland 2014 får Sverige nu hjälp från utlandet för att bekämpa eldens härjningar.
Norge har skickat sex helikoptrar och ska skicka ytterligare fyra. Danmark skickar 22 brandmän till Sverige under torsdagsmorgonen. Tidigare i veckan anlände två italienska vattenbombande flygplan och någon gång under torsdagen väntas även två franska flygplan.
I den politiska debatt som följt av de många skogsbränderna har dessa flygplan kommit att inta en huvudroll. Moderaterna och Centerpartiet har i veckan framfört att de anser att Sverige borde köpa in egna vattenbombande plan.
Har M och C rätt i detta?
I en PM från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) från den 2 juli, som ledarsidan har tagit del av, skriver myndigheten: ”De stora kostnaderna för att hålla egna flygresurser är inte i första hand inköpskostnaden utan kostnaden för att driva en fungerande flygorganisation med underhåll, drift, träning, beredskap och förvaltning. En tidigare studie har genomförts (skopan-projektet) men en fördjupad studie skulle behövas genomföras för att utifrån dagens kravställning bedöma kostnad/nytta.”
Varför kostnad/nytta för vattenbombande flygplan inte är omedelbart uppenbar, vilket man kan tro, beror på att den typen av skogsbränder som kräver dessa flygplan fortfarande är relativt ovanliga, enligt MSB.
Samtidigt framhåller MSB att EU arbetar med att stärka Europas kapacitet att hantera naturkatastrofer och pekar ut det som ett sannolikt kostnadseffektivt alternativ.
I slutet av 2017 lade kommissionen förslag om inrättandet av rescEU. En central del av förslaget är inrättandet av en gemensam reserv på europeisk nivå av civilskyddskapacitet såsom flygplan för bekämpning av skogsbränder. Alltså att EU skulle införskaffa egna vattenbombande flygplan som står till medlemsländernas förfogande vid behov. Ett initiativ som tidigare, tyvärr, mötts med skepsis av den svenska regeringen (SR den 24 januari).
Detta till skillnad från EU:s civilskyddsmekanism som i dag matchar begäran om hjälp från ett EU-land med tillgängliga resurser i något annat EU-land. Det är genom detta samarbete som Sverige nu får hjälp med vattenbombande flygplan från Frankrike och Italien.
Det fördjupade EU-samarbetet skulle innebära att Sverige, genom EU, är med och delar på kostnaden för ökad civilskyddskapacitet tillsammans med andra. Det framstår som en mycket bättre lösning att vi delar på nödvändiga, men sällan använda resurser, tillsammans med andra än att Sverige - som M och C föreslår - köper in egna vattenbombande plan.
Det är genom mer och fördjupat EU-samarbete som vi i det här fallet på det mest kostnadseffektiva sättet kan stärka vår krisberedskap.
