Städa upp i välfärden!
SVT Blekinge rapporterade nyligen att ett företag i Blekinge har lurat sina anställda att “ge bort” rut-avdrag till företaget. Chefen på städ- och flyttjänstföretaget bad sina anställa att skänka rut-pengen på 25 000 kronor av Skatteverket till chefen, med förevändningen att säkra sina egna löner. Detta trots att företaget tidigare hade gått med miljonvinster. Enligt en anställd hade chefen sagt att “vi måste ge honom rut-avdraget om vi ville ha jobbet kvar” (SVT den 21 mars).
Även de anställdas anhöriga och bekanta ska ha blivit ombedda att ta ut extra rut-avdrag. Blekingeföretaget ska alltså ha lurat till sig våra skattepengar – många tiotusentals kronor – genom bidrag från staten utan att ha utfört något arbete.
Den här typen av välfärdsbrottslighet är dock inte ny. Fusk med rot- eller rutavdrag eller bidragsfusk med falska identiteter och bokföringsadresser har pågått länge och i stor omfattning. Förra året rapporterades en dubblering av antalet bidragsbrott jämfört med året innan. Tobias Wijk, verksamhetsutvecklare på Skatteverket påpekar att “vår bedömning är att det kommer att fortsätta att öka under 2019” (Expressen den 24 februari).
Brottsligheten är mycket allvarligt. För det första är det stöld av våra gemensamma resurser. Men dessutom sätts konkurrensen ur spel när dåliga företag kan fuska sig till mer pengar för att få verksamheten att gå runt. Genom fusket stödjer därutöver våra skattepengar kriminell verksamhet – i vissa fall har det rört sig om omfattande organiserad verksamhet av kriminella nätverk. Och på vägen förloras även tilliten till våra myndigheter.
Men det är inte konstigt att kriminella ser just välfärden som en lukrativ bransch. En rad snedtänkta arbetsmarknadsåtgärder har varit utmärka pengakassor för bedragarna. Dessutom har exempelvis Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Försäkringskassan varit oerhört dåliga på att samköra sina register. Enligt en utredning av Lars-Erik Lövdén som kom 2017 på uppdrag av regeringen inriktar sig välfärdsbrottslingar på “de svagare punkterna i välfärdssystemen, där uppgifterna i dag inte kontrolleras i tillräcklig utsträckning eller är svåra att kontrollera.“
De senaste åren har dessutom den stora tillströmningen av nyanlända utnyttjas av kriminella ligor. Det kan handla om förfalskade arbetstillstånd, om skenäktenskap om förfalskad assistansersättning, Det har förekommit bedrägerier för att förmå Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan att betala ut stöd och bidrag inom arbetsmarknadspolitiska stödprogram och det förekommer bedrägerier med studiestöd. Under 2014 dömdes en man i Hovrätten över Skåne och Blekinge för att på liknande sätt som nu uppdagats, ha förmått Skatteverket att betala ut många miljoner kronor för påstådda arbeten som aldrig utförts (SOU 2017:37).
Är det allt för lätt att roffa åt sig skattepengar så kommer detta naturligtvis utnyttjas av kriminella. Kontrollerna på bidragsutbetalningar har dock blivit något bättre genom ett antal lagändringar förra året. Exempelvis finns nu bland annat möjlighet att göra kontrollbesök i bostäder. Dessutom kan falska identiteter avregistreras från folkbokföringen.
Det är oerhört viktigt att det städas upp i vår välfärd. Och det är viktigt att straffen är höga. Det är trots allt våra gemensamma pengar det handlar om, och dessa ska gå till de behövande – inte till kriminella bedragare.
