Sovjets arv av att tysta fria tänkare lever kvar

Ledare Artikeln publicerades
Putin.
Foto:Alexei Druzhinin
Putin.

Sociala medier skapar oroväckande informationsbubblor. När dessa bubblor domineras av rysk desinformation blir det ännu värre.

Sedan Moskva började trappa upp sitt informationskrig har de baltiska länderna känt en växande oro för hur deras ryskspråkiga minoriteter ska påverkas. Studier har visat hur de ryskspråkiga i alla tre länderna i påfallande hög grad inhämtar sin information från ryska TV-kanaler.

Det har i sin tur lett till att många av dessa människor kommit att tro på Putins verklighetsbeskrivningar, som att Krims innevånare bara väntade på att få bli annekterade av Ryssland eller att USA ligger bakom Majdan-upproret i Ukraina.

Sådana uppfattningar är vanligast bland äldre ryskspråkiga, men de återfinns även hos den yngre generationen, visar en ny studie i Litauen. Med stöd från bland andra Nordiska ministerrådet har man undersökt åsikter och medievanor bland 18-29-åringar.

    Unga ryskspråkiga i Vilnius förhåller sig något mer kritiska till Moskvas propaganda än deras jämnåriga i mindre städer, men även i huvudstaden är det många som tror på Kreml falsarier.

    Studien visar att alla unga får sin huvudsakliga information från nyhetsflöden på Facebook, de tillbringar endast kortare stunder i TV-soffan med föräldrarna.

    - De hamnar i informationsbubblor på nätet. Och i dessa bubblor lever Moskvas lögner sitt eget liv, konstaterar statsvetaren Nerijus Maliukevičius vid Vilnius universitet som analyserat resultaten.

    De ansvariga bakom studien har också dragit igång ett projekt i rysk- och polskspråkiga skolor i Litauen för att lära eleverna att se skillnaderna mellan journalistik och desinformation, mellan fakta och åsikter. Även i den polska minoriteten är det många som tyr sig till rysk media.

    Jag var med en förmiddag i en ryskspråkig skola i Vilnius då två erfarna journalister föreläste för elever i nian.

    Det var chockerande att se hur mer än hälften av eleverna satt och fingrade på sina smarta telefoner medan journalisterna försökte få ut sina buskap. Inte bara för att det störde ordningen i klassen, det var ju också fullt möjligt att några av dem satt och inhämtade rysk propaganda samtidigt som föreläsarna berättade hur de skulle lära sig att genomskåda den!

    - Om ni ska bevaka en fotbollsmatch kan ni inte sitta mitt i det ena lagets hejarklack, sade utrikeschefen på public service-TV, Vykintas Pugačiauskas, i förhoppning om att en sportliknelse skulle väcka deras intresse.

    I en paus berättade han för mig att bara kring en fjärdedel av deras tittare är intresserade av utrikesnyheter och analyserande journalistik.

    - För resten av tittarna skulle vi kunna presentera vilka lögner som helst utan att de skulle reagera. Men om mina kollegor på sportredaktionen får ett enda basket-resultat fel så blir det folkstorm!

    Han är inte bara orolig för de ryskspråkiga gruppernas informationsinhämtning, han är också orolig för flertalet litauers oförmåga att skilja information från desinformation.

    - I vår näst största stad Kaunas där det knappt finns några ryskspråkiga tror många människor att USA ligger bakom kriget i Ukraina.

    Sovjettiden uppmuntrade inte till kritiskt och självständigt tänkande. Detta tragiska arv lever kvar på många håll, trots att ett kvartssekel nu har passerat sedan Sovjets fall.