Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Sluta subventionera miljöförstöring

Miljöfrågan handlar i stor utsträckning om ekonomi.
Publicerad 20 augusti 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Miljöförstöring är oftare än vi tror understödd av bidrag och lägre skattenivåer.
Miljöförstöring är oftare än vi tror understödd av bidrag och lägre skattenivåer.Foto: Björn Larsson Ask/TT

Det var en effektfull jämförelse i söndagens partiledarintervju av Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin, när SVT:s utfrågare ställde hela miljöbudgeten på 10,5 miljarder kronor mot att fossila bränslen subventioneras med 12 miljarder kronor.

Politiker talar gärna om vad de vill göra för miljön, men minst lika viktigt är vad de gör mot den. Miljöskadlig verksamhet gynnas ofta av direkta bidrag eller av skattelättnader jämfört med annan produktion. Det handlar bland annat om om utfiskning av haven, gynnande av dieseldrivna fordon eller av flyg- och båttrafik.

Annons

Trots att det handlar om betydande summor hamnar frågan ofta långt från dagordningen. Inför förra valet 2014 blev det stor diskussion om de 48 miljarder kronor som Migrationsverket under fyra år skulle behöva i tillskott för att klara ökat flyktingmottagande, främst från krigets Syrien. Som en del kanske minns var det detta anledningen till att Fredrik Reinfeldt bad svenska folket att ”öppna sina hjärtan”.

Samma år beräknade OECD att Sverige subventionerar potentiellt miljöskadlig verksamhet med 48 miljarder kronor – varje år. Kring denna ekonomiska prioritering uppstod ingen politisk diskussion. Flyktingmottagande var mer kontroversiellt än miljöförstöring.

Summorna är förvisso förledande enkla, frågan är ofta teknisk och komplicerad. En del av de 48 miljarderna handlar om hur diesel ska jämföras med bensin, en värdering som skiftat över tid och där olika miljöskadliga effekter delvis står mot varandra. Naturvårdsverket väljer att inte addera ihop någon totalsumma på grund av att jämförelser är svåra över tid och mellan länder.

Men närmare studier bekräftar inte sällan att det är miljömässigt sämre verksamhet som gynnas. En studie vid Linköpings universitet konstaterade exempelvis 2014 att gruvdrift både får högre stöd och lägre skatt än återvinning av metall, både totalt och per producerad enhet.

Ofta uppstår sådana här skillnader av försumlighet när politiker vill gynna viktiga och inflytelserika branscher, och av samma skäl är subventionerna svåra att få bukt med.

Globalt sett går enorma subventioner till fossila bränslen. En studie från förra året som försökt skatta värdet på allt, inklusive effekterna på den globala uppvärmningen och andra miljöskador, menar att det rör sig om 5,3 biljoner dollar för 2015 (6,5 procent av världens BNP). Prissätts detta korrekt bedöms utsläppen kunna minska med 20 procent.

Annars är en vanlig invändning mot att fokusera på miljöskadliga fossilsubventioner att de är som högst i oljeproducerande länder, och att det mest är oljan och inte det än smutsigare kolet som subventioneras.

Att problemen är större i andra länder är dock en dålig ursäkt för att inte ta itu med dem vi kan åtgärda. Naturvårdsverkets senaste rapport från 2017 visar på en viss utfasning av miljöskadliga subventioner, men krismedvetandet är inte större än att Sälen bygger ut sitt flygfält med statliga bidrag.

I EU beviljades Polen i februari i år ett undantag för att fortsätta subventionera kolbrytning fram till 2030, samtidigt som övriga EU-länder subventionerar Polen. Detta kan fortgå bland annat för att EU-länderna sällan ifrågasätter när andra länder vill stödja sina producenter, något som ofta betyder att miljöhänsyn, liksom exempelvis handel och rörelsefrihet, får stryka på foten.

Det är en ansvarslös hantering av skattemedel och av planeten.

Mattias SvenssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons