Skolans usla betygssystem måste bli mer rättvist

Ledare
Betyg kommer oundvikligen bli godtyckliga – och orättvisa – om en enskild lärare på skolan sätter dem.
Foto: Jessica Gow/TT
Betyg kommer oundvikligen bli godtyckliga – och orättvisa – om en enskild lärare på skolan sätter dem.

Skolverket visar i en rapport att elever får orättvisa betyg eftersom de bedöms relativt andra elever i skolan. Lösningen stavas tidigare betyg och externt rättade slutprov.

Det är stor skillnad mellan betygssättningen på olika skolor. Skolverket har i en rapport jämfört niors slutbetyg med betygen från de nationella proven. Där beskrivs att ”betygen i stor utsträckning sätts i relation till elevernas generella prestationsnivå på skolan. Betygsättningen är mer restriktiv i skolor med många högpresterande elever och omvänt mindre restriktiv i skolor med många lågpresterande elever” (Skolverket den 5 februari).

Resultatet är inte förvånande. Men det gör det inte mindre förargande. För vad detta innebär i praktiken är att elever uppmuntras att inte söka sig till skolor med höga krav, där kunskap premieras, utan till skolor med låga krav. Betygen från högstadiet spelar roll för vilken gymnasieutbildning du kommer in på. En icke-likvärdig betygssättning skapar ju incitament att välja skolor med lågt ställda krav och många lågpresterande elever. Det är nämligen framför allt högpresterande elever som missgynnas av de skeva betygen.

Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, föreslår exempelvis att lärarstudenter måste få mer undervisning om betygssättning. Men varför skulle det göra skillnad? Betyg kommer oundvikligen bli godtyckliga – och orättvisa – om en enskild lärare på skolan sätter dem. Elever kommer ofrånkomligen bedömas relativt andra elevernas prestationer.

Finland har, till skillnad från Sverige, en skola i världsklass. Där får eleverna betyg från första klass, ofta i form av skriftliga bedömningar. I nian används ett slutprov som intagning till fortsatta studier. Men nu verkar Sverige faktiskt, till viss del i alla fall, ta efter Finland. I Januariöverenskommelsen finns flera liknande förslag: skolor ska kunna ge frivilliga betyg från fjärde klass, vilket är mycket välkommet. Liberalerna drev även igenom att elever ska få ett betyg i ämneskunskaper i gymnasiet, vilket innebär att ett enda betyg ges för exempelvis Engelska A-C, istället för enskilda betyg för varje kurs. Gott så.

Men för en likvärdig skola krävs mer. Rättvisa betyg kräver att proven rättas av externa aktörer. Som BLT:s ledarsida tidigare har påpekat bör svenska skolor följa IB:s betygssättning (BLT den 4 februari). Det vill säga, där ett slutprov utgör 80 procent av betygen och de resterade 20 procenten grundas på muntliga och skriftliga uppgifter under åren.

Det finns så klart en del nackdelar med att införa externt rättade slutbetyg, inte minst ökad stress inför slutprovet. Men samtidigt, vilken stress skapar inte det flummiga, oprecisa och godtyckliga betygssystem vi har i dag? Hade alla elever i Sverige bedömts utifrån samma kriterier – i ett slutprov av extern rättning – så hade inlärningen blivit mer systematisk. Eleverna hade kunnat förberedas inför alla moment. Det skulle bli tydligt vad som förväntas av en elev för att få ett visst betyg. Och framför allt: kunskapskraven skulle höjas.

Betygen är dessutom en form av myndighetsutövning. Ser elever redan i grundskolan att skolan misslyckas med sitt uppdrag: att sätta rättvisa betyg, som i slutändan kan påverka en persons hela framtid, finns även risk att det påverkar tilliten till det offentliga.

För att det usla svenska betygssystemet får fortgå år efter år är djupt olyckligt, och framför allt mycket orättvist. Nu är det upp till den nya regeringen, med utbildningsminister Anna Ekström i spetsen, att rätta till det havererade svenska skolsystemet.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Blekinge Läns Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.