Så korkad alkoholpolitiken kan vara
I maj 2018 sade riksdagen ja till att det ska vara tillåtet för svenska vingårdar och ölbryggerier att sälja sina produkter direkt till besökande kunder, så kallad gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Men trots att ett år nu har gått sedan Sveriges högsta folkvalda församling sa ja till gårdsförsäljning är det alltjämt förbjudet för små lokala entreprenörer att sälja en flaska vin eller några öl till den intresserade kunden som åkt ut för att studera produktionen på plats,.
Det politiska stilleståndet i frågan uppmärksammade lokala vinproducenter och mikrobryggerier i veckan. På torget i Karlshamn bjöd mikrobryggeriet Brygghus 19 på lättöl och upplyste allmänheten om politikernas senfärdighet. ”Detta är en riksangelägenhet. Vi får gräva där vi står och vi hoppas opinionen ska nå regeringen och på sikt att det blir en gårdsförsäljning”, sa Dan-Magnus Svensson, en av ägarna till Brygghus 19 (Sydöstran den 2 maj).
Det engagemang och den entusiasm som frodas bland alla Sveriges små vin- och ölproducenter borde rikspolitikerna ta fasta på. Det är precis sådana entreprenörer som utvecklar landsbygden, besöksnäringen och svensk mat- och dryckeskultur. Och lägg av, de utgör inget hot mot vare sig folkhälsan eller Systembolaget.
Att små producenter som tillverkar relativt dyra produkter ska få möjlighet att sälja till en i sammanhanget obetydlig mängd människor skulle hota folkhälsan är bara fria fantasier. Den som vill ”supa till det” lär inte bemöda sig med att åka ut till en vingård i Blekinge, som Stora Boråkra, och bunkra upp vin. Då är det lättare, och framför allt billigare, att åka ner till Tyskland eller Danmark och fylla släpet eller skåpbilen med sprit och öl. Eller bara köpa några de fyra liters lågkvalitativa bulkviner på box som Systembolaget med stor framgång saluför till svenska folket.
Att några vinbönder och mikrobryggerier skulle hota folkhälsan? Så korkad alkoholpolitiken kan vara!
Och att gårdsförsäljning skulle hota Systembolagets detaljhandelsmonopol motbevisar Finland. Trots att Finland sedan länge har tillåtit viss gårdsförsäljning finns Alko, Systembolagets motsvarighet i Finland, alltjämt kvar. Och i Finland utökades nyligen gårdsförsäljningen till att även omfatta fler produkter, bland annat hantverksmässigt framställt öl. Om det går bra där, varför skulle det inte gå bra här hemma i Sverige? Att EU-rätten skulle sätta käppar i hjulet för att tillåta gårdsförsäljning känns allt mer som ett svepskäl för dem som helst av allt skulle vilja förbjuda all alkoholkonsumtion, om de bara fick tillfälle.
Frågan om gårdsförsäljning är i allra högsta grad en Davids kamp mot Goliat. På den ena sidan små lokala entreprenörer, inte sällan på landsbygden, som vill sälja sina relativt dyra produkter till relativt små besöksskaror. På den andra sidan sitter staten och alkoholkapitalet i samma båt och vill försvara sina ekonomiska intressen och slå vakt om privilegier och maktpositioner. Och allt som inte är Systembolaget ska bekämpas. Ett tydligt exempel på det är den ”neutrala” informationshemsida som dykt upp om gårdsförsäljning där alkoholjättarna hjälper Systembolaget att propagera mot gårdsförsäljning.
Ett år har gått sedan riksdagen sa ja. Det är hög tid att det blir verkstad i fråga och att regeringen ser till att gårdsförsäljning blir tillåtet.
