Så kan Sverige kastas ut i ekonomisk kris

Ledare Artikeln publicerades
Magdalena Andersson (S).
Foto:Erik Nylander /TT
Magdalena Andersson (S).

Uppe på toppen kan man njuta av den fina utsikten, men det finns bara en riktning att röra sig i. Nedåt. Sverige är inte rustat för den lågkonjunktur som kommer.

Det går bra för Sverige just nu. Tillväxten är hög och arbetslösheten sjunker. Men som vi på denna ledarsida varnat för tidigare finns det många moln borta vid horisonten.

”Sverige in i dimman – ett obehagligt sannolikt krisscenario”, heter en nyutkommen rapport av nationalekonomerna Fredrik Andersson, Andreas Bergh och Anders Olshov. De tre herrarna varnar för att en kommande kris kan bli stor, värre än 90-talskrisen.

Bakgrunden till denna dystra varning är flera, av varandra oberoende, fenomen.

    Flyktinginvandringen kostar pengar, och kommer göra så under många år. Bankerna har små marginaler vid en allvarlig finanskris. Riksbankens minusränta lämnar ingen buffert att stimulera mer. Bolåneberget bara växer, i takt med priserna på bostäder.

    Framförallt det senare bekymrar. Riksbankschef Stefan Ingves har varnat för en situation där hushållens skulder överstiger 180 procent av inkomsten. Då skulle den ekonomiska politiken nästan helt behöva inriktas på att minska skulderna. Den nivån håller vi på att överstiga just nu.

    Många belånar sig i tron att bostadspriserna alltid kommer öka. Så är det inte. I Tyskland har de inte ökat på 20 år.

    Riskerna i Sverige är stora. Säg att bolåneräntorna dubbleras, eller tredubblas, för att hamna på nivåer som ansågs fullt normala bara för tio, femton år sedan. Då lär priserna sjunka, och många kommer få dra åt svångremmen rejält.

    ”Hela situationen är så förutsägbar och kan bara sluta på ett smärtsamt sätt”, har Citigroups chefsekonom Willem Buiter sammanfattat det.

    Med tanke på alla orosmolnen borde politikerna vara mer ivriga än vanligt med att spara i ladorna, nu när tillväxten är hög. I stället är det tvärtom. Vi lånar och Riksbanken blåser på med minusränta. Risken är att vi om några år kommer skaka på huvudet och undra hur vi kunde vara så ansvarslösa.

    Rapporten pekar ut det politiska systemet som ytterligare en riskfaktor. Regeringen är splittrad och saknar majoritet i riksdagen. Den svårigheten ska inte överskattas. Sverige har en lång tradition av att samlas över blockkrisen vid allvarliga kriser. Det lär vi kunna göra igen. Problemet är snarare att insikten saknas att agera förebyggande.

    Det stora antalet asylsökande skapar ytterligare en dimension som saknats i tidigare kriser. Många, som finansminister Magdalena Andersson (S), hävdar att det är rimligt att låna för att kunna integrera alla nyanlända till Sverige. I själva verket kan det vara tvärtom. Nästa lågkonjunktur skulle bara kunna vara något enstaka år bort.

    Om vi då inte har marginaler för att dämpa nergången riskerar vi stor arbetslöshet, samtidigt som hundratusentals människor ska försöka ta sig in på arbetsmarknaden för första gången.

    Bara det är en anledning att inte slösa alla bort resurser redan nu.