Blekinge Läns Tidning logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Så gör vi betygen rättvisa

P4 Blekinge rapporterar att friskolebetygen i Karlskrona avviker från de kommunala betygen. En lösning för att öka likvärdigheten skulle kunna vara att ge de nationella proven större tyngd i betygssättningen.
Publicerad 16 april 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Blekinge Läns Tidnings politiska linje. Tidningens politiska etikett är oberoende liberal.
Dagens betygssystem främjar ojämlikhet.
Dagens betygssystem främjar ojämlikhet.Foto: Jessica Gow/TT

P4 Blekinge rapporterade i måndags att Karlskronas friskolor är mer generösa med att låta elevernas betyg avvika från de nationella proven, jämfört med de kommunala skolorna (P4 Blekinge den 15 april).

Men enligt en av friskolornas rektorer innebär avvikelsen inte att skolan sätter orättvist höga betyg. Så kan det naturligtvis vara. En elev kan arbeta upp sina betyg efter att ha gjort de nationella provet, och naturligtvis ska även muntlig och skriftliga uppgifter räknas in till slutbetyget. Men det kan också handla om att friskolorna är mer generösa än de kommunala skolorna.

Annons

Alldeles oavsett ger rapporteringen skäl till en diskussion om betygssättningen i de svenska skolorna. Betygssättningen måste både bli mer likvärdig och betygsinflationen, ett annat betygsproblem i svensk skola, stävjas.

Elever ska veta att de blir korrekt bedömda i klassrummen. Slutbetygen avgör vilken gymnasieutbildningen eleven senare har möjlighet att komma in på, vilket i sin tur påverkar möjligheterna på arbetsmarknaden och i längden kanske hela framtiden.

BLT:s ledarsida har tidigare påpekat att gymnasieskolor borde införa rättning av prov via externa aktörer för att betyget ska bli objektivt korrekta (BLT den 4 februari) och, allra helst, att studentexamen borde återinföras (BLT den 30 november 2017). Genom att en läraren på skolan sätter betygen kommer eleverna oundvikligen bedömas relativt de andra eleverna. Det är dessutom större risk för så kallad betygsinflation.

För en mer likvärdig betygssättning i grundskolan borde slutbetygen i högre utsträckning kopplas till nationella prov, lika för alla. Det är det enda objektiv instrumentet (som är desamma för alla elever i hela Sverige) vi har för att bedömning av en elev.

Sverige har tidigare stoltserat med den sociala rörligheten. Det ska inte spela någon roll vilken socioekonomisk bakgrund du har – du ska bedömas utifrån dina meriter, inte utifrån dina uppväxtvillkor. Men dagens betygssystem främjar ojämlikhet. Sverige har dessutom sällan varit så segregerat, och i en färsk rapport från OECD rapporterades att den svenska medelklassen har krympt från 72,6 procent under mitten av 80-talet till 65,2 procent i dag. Av alla OECD-länder är trenden som tydligast i Sverige (OECD: Under pressure: The squeezed middle class”, 2019). Samtidigt växer en etnisk underklass fram i Sverige, som riskerar att permanentas. För att undvika detta är en likvärdig skola helt avgörande.

Emma JaensonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons