Äganderätten viktigare än rättshaveristerna i Greenpeace

Ledare
Juridisk aktivism att vänta för skogsbruket med överprövningsrätt.
Foto:

Ska miljöorganisationer ha rätt att få vanliga skogsavverkningar prövade i domstol? Den frågan utreder regeringen just nu. Att ge miljöaktivister en sådan överprövningsrätt skulle vara ett dråpslag för äganderätten.

Artikeln publicerades 10 mars 2017.

I november 2015 fattade regeringen beslut om att tillsätta en utredning med uppdrag att göra en rättslig översyn av skogsvårdslagen. Utredningen skulle först ha varit klar vid årsskiftet, sedan i slutet av denna månad men väntas nu inte presenteras förrän i höst.

Det är en utredning som inte väckt särskilt stor uppmärksamhet utanför kretsar som är särskilt intresserade av frågor som rör skogsbruk. Med undantag för en minnesvärd händelse.

Sommaren 2016 filosoferade regeringens särskilda utredare Charlotta Riberdahl under ett Almedalsseminarium över det rimliga i att tillåta ett så stort privat ägande som i dag av en så viktig naturresurs som skogen. Ett hissnande uttalande som till slut fick landsbygdsministern att skilja henne från sitt uppdrag.

En av de mest kontroversiella frågorna som utredningen har att ta ställning till handlar dock om just äganderätten. Inte dess avskaffande men väl en sådan byråkratisering av vanligt skogsbruk att äganderätten allvarligt skulle inskränkas.

Utredningen har nämligen i uppdrag att se över om miljöorganisationer, som Naturskyddsföreningen eller Greenpeace, ska få rätt att överpröva helt vanliga avverkningar i domstol trots att Skogsstyrelsen, den myndighet som överser avverkningars lagenlighet, inte har något att invända mot åtgärden. Bakgrunden är Århuskonventionen som Sverige ratificerade 2005.

En sådan rätt öppnar upp för juridisk aktivism från miljöorganisationer. Organisationer som Naturskyddsföreningen eller Greenpeace kommer inte att försitta chansen att pröva varje avverkning i domstol. Till följd av att Skogsstyrelsen redan i dag publicerar avverkningsanmälda områden på sin hemsida har miljöaktivister satt i system att med ljus och lykta ge sig ut och leta efter minsta lav eller insekt som kan stoppa en avverkning.

Med en överklaganderätt kommer skogsbönderna, sådana finns det omkring 330 000 av i landet, att behöva slåss i domstol för att få vidta helt normala skogsbruksåtgärder i skog som de själva eller deras föräldrar planterat. Och det alltså trots att myndigheterna anser att anmälda avverkningar lever upp till alla gällande lagar och bestämmelser.

Vad utredningen slutligen presenterar återstår att se. Likaså hur regeringen kommer att ställa sig till ett eventuellt förslag om överprövningsrätt.

I vågskålen för Socialdemokraterna väger givetvis inte äganderätt särskilt tungt. Däremot vet S att avverkningar är en förutsättningen för att massabruken ska få massaved och sågverken timmer. Om miljöaktivister får ett effektivt verktyg att släcka ned skogsproduktion kommer det givetvis vara svårt för skogsnäringen att skapa ett produktionsvärde på 220 miljarder kronor och sysselsätta tiotusentals arbetare.