Replik: Växande segregation försvårar för lärare
Att läsa, skriva och räkna är kvaliteter som från start ska prioriteras och integreras i elevernas lärande. Det vet lärarna, men de blir inte lyssnade till, när de pekar på de extra behov, som enskilda elever kräver för att målen ska uppfyllas. Det får konsekvenser längre upp i utbildningssystemet.
Därtill kommer att elever med inlärningssvårigheter är mycket ojämnt fördelade mellan olika områden och mellan enskilda skolor. Den interaktion i lärandet som heterogena klasser bidrar till har åsidosatts, samtidigt som skolpengen oavsett elevens inlärningsförmåga följer med varje elev till vald skola. Den växande segregationen på svensk skolmarknad försvårar lärarnas uppgift och omintetgör många elevers möjligheter till grundläggande utbildning.
Detta får naturligtvis negativa konsekvenser såväl på arbetsmarknaden som långt upp i utbildningssystemet. De kan symbolisera "förfallet inom utbildningsväsendet", som Jaenson uttrycker det. Men att hänga ut ett enskilt exempel på bristande skriftlig förmåga löser inga problem.
Skolan och barnen måste ges förutsättningar för läs- och skrivkunnighet från start, det hjälper inte att nysta i betygsfrågan i andra änden. Vi hade ett relativt betygssystem, utifrån vad Emma Jaenson skriver verkar hon inte förstå vad det innebar. I föreställningen om externa prov ligger dels misstro mot lärarnas profession, dels nedvärderande av det viktiga samarbetet mellan elev och lärare, och framför allt ligger däri ett stort steg till förmån för en gammaldags kunskapssyn.
Dagens betygsskala är inte relativ, och betygen som sätts i skolan är inte subjektiva, mer än vad den marknadsanpassade skolan i så fall ger upphov till.
Inge Johansson
Kallinge
Svar: Det stämmer, det du skriver att barn måste ges förutsättningar för läs- och skrivkunnighet tidigt. Att problemen nu landar på universitetslärares bord är skandal. Visst är även den växande segregationen en anledning till att många elever har det väldigt svårt både i skolan och senare i arbetslivet.
Men någonstans så borde grundskolan larmat om de elever som inte kan formulera sig begripligt i svenska. Det är ett svek mot dessa elever, som kommer få det avsevärt mycket svårare att klara sig senare i livet. De barn som inte kan formulera sig ordentligt borde naturligtvis inte få godkänt i svenska från första början. Det säger något om svenskt skolväsendet när en person som inte kan skriva begriplig svenska klarar sig tolv år genom grundskolan och hela vägen in på en universitetsutbildning.
Fler speciallärare vore en bra idé, för att de med svårigheter får ordentlig hjälp från början. Externa prov som bedömer elevens kunskaper objektivt behövs. Men de här lösningarna är bara att skrapa på ytan. Skolan måste revidera sin kunskapssyn – problemen i klassrummen beror till stor del på flummiga och icke konkreta mål, att elever ska söka sin egen kunskap, att lärarauktoriteten har nedmonterats och att mängder av trendiga innovativa idéer med bristande evidens tränger in i skolan. Och bakom detta står framför allt Skolverket och en hel del politiker.
Emma Jaenson
