Rensa ut flummet en gång för alla

Ledare Artikeln publicerades
Opedagogiskt. Kunskapskraven i den svenska skolan är mycket otydliga.
Foto:JESSICA GOW / TT
Opedagogiskt. Kunskapskraven i den svenska skolan är mycket otydliga.

Åttondeklassare som förväntas lösa finanskrisen. Högstadieläxor som inte ens forskare får godkänt betyg på. Att något är märkligt med kunskapskraven i den svenska skolan har blivit tydligt de senaste veckorna, efter att Sveriges Radios Studio Ett i början av mars genomfört en reportageserie med ovanstående exempel.

I en efterföljande studie lät Stefan Sellbjer, docent i pedagogik vid Linnéunversitetet i Växjö, 33 professorer göra ett blindtest där de fick rangordna kunskapskraven utifrån svårighetsgrad.

Praktiskt taget alla trodde att kraven som var uppställda för högstadiet och gymnasiet egentligen tillhörde universitetet, eftersom de var så komplexa.

I grunden handlar det inte om att kraven är för höga, utan om att de är utformade med fel utgångspunkt. I boken “Kunskapssynen och pedagogiken” redogör bland annat professor Magnus Henrekson för den postmoderna kunskapssyn som under decennier präglat den svenska skolan. Det är ett pedagogiskt paradigm som innebär att elever ska lära sig “samtala om” och “uttrycka och värdera” åsikter, istället för objektiv fakta. De ska också lära sig att samarbeta, att tänka kritiskt och kreativitet.

    Resultatet är kursplaner som är extremt luddiga, eftersom de inte ställer upp krav om vad man ska kunna i slutet av en kurs, utan komplexa och svårtolkade färdighetskrav.

    Effekten är inte bara att de otydliga kraven skapar stress, och att eleverna får för lite faktakunskaper. Enligt den senaste PISA-studien är svenska elever även sämre än de flesta på det som de är tänkta att bli bra på, som kritiskt tänkande och att vara kreativa.

    På Skolverket säger man nu att man tagit till sig av kritiken. Peter Fredriksson, generaldirektör, säger till Sveriges Radio (3/4) att man tar med sig lärdomarna när kursplanerna ska göras om. Det är förstås bra om det stämmer. I nästa andetag säger dock Fredriksson att man ska bevara “den konstruktivistiska pedagogiken som fokuserar på eget forskande och kritisk granskande”.

    Det tyder på att Skolverket inte förstått vad som gått fel. Och därmed finns risken att den svenska skolan får ännu en omstöpning i stil med 2011 års läroplan, utan att man angriper det verkliga problemet.

    Rensa ut den den postmoderna kunskapssynen. Den svenska skolan har inte råd med ännu en halvmesyr.