Regeringens bilpolitik: socialism för de rika

Ledare
Magdalena Andersson i skattehöjartagen, igen.
Foto:

Regeringens bilpolitik gynnar dem som har råd att köpa riktigt dyra elbilar och slår hårt mot dem som ska köpa eller redan har en vanlig familjebil.

Artikeln publicerades 15 april 2017.

Just nu är promemorian Ett bonus–malus-system för nya lätta fordon ute på remiss. I promemorian föreslås att nya miljövänliga fordon ska få en premie (bonus) medan de som släpper ut mer ska få en straffskatt (malus). Samtidigt föreslås även fordonskatten för redan registrerade bilar höjas kraftigt.

Jag äger en själv en Golf, en av de mest populära bilmodellerna. Min egen Golf kommer relativt lindrigt undan i regeringens förslag. Fordonsskatten föreslås gå upp med 20 procent per år, enligt uppgifter från Motormännens riksförbund.

Då kommer jag ändå rätt lindrigt undan eftersom den kan köras på både bensin och etanol. Hade det varit en ren bensinbil hade skattehöjningen i stället varit än mer kännbar i antal kronor. Ibland har man tur i oturen.

Tanken med bonus-malus-systemet och den höjda fordonsskatten är att är att man ska göra fordonsflottan mer miljövänlig.

För nya bilar är det lätt att hänga med i tankegången: miljövänligare bilar blir billigare och miljöovänligare bilar dyrare med bonus respektive malus, på så sätt ska konsumenternas val styras att göra miljövänligare val.

Hur den höjda fordonsskatten för redan registrerade bilar ska göra fordonsflottan miljövänligare är däremot svårare att förstå. Dessa bilar finns ju redan och rullar på våra vägar - och fordonsskatten blir varken högre eller lägre beroende på hur mycket man kör. Jag kan inte gärna gå tillbaka till bilhandlaren med min Golf och ångra mitt köp i efterhand med hänvisning till Magdalena Andersson.

Promemorian bygger på en utredning som kom förra året och som fick omfattande kritik. Tunga remissinstanser som Ekonomistyrningsverket och Satens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) riktade hår kritik mot bonus-malus-förslaget. En huvudpoäng i kritiken är att förändringar av fordonsskatten är ett ineffektivt styrmedel och att kraftiga subventioner riskerar att skicka subventionerade bilar på export.

Att den som släpper ut även ska betala kostnaden för utsläppen är givetvis en bra princip - så höjd fordonsskatt och bonus-malus är väl bra av den anledningen?

Ja, om det vore så att den som har bil inte betalade för sina utsläpp. Men betalar gör ju som bekant bilisterna redan.

Fordonsskatten har redan höjts i omgångar och drivmedelsskatterna har både chockhöjts och höjs nu automatiskt, utan aktivt beslut från riksdagen, varje år till följd av den indexering av drivmedelsskatterna på två procent plus inflationen som S och MP drivit igenom. Det betyder att skatterna på bensin och diesel över en tioårsperiod kan komma att öka med 48 procent förutsatt att inflationsmålet om två procent infrias, enligt uträkningar från Skattebetalarnas förening.

VTI och Trafikanalys, båda statliga myndigheter, menar i rapporter att bilisterna redan i dag betalar för de samhällskostnader som bilismen orsakar - alltså utan både malus, indexering och höjd fordonsskatt. Utifrån resultaten från dessa myndigheters beräkningar menar Näringslivets tankesmedja Timbro att skatterna på bensin skulle kunna sänkas med antingen 2,50 kr eller 4,20 kr per liter, beroende på vilken studie från myndigheterna man väljer, utan att förorenaren betalar-principen frångås.

Regeringens bilpolitik slår hårt mot dem som ska köpa eller redan har en vanlig familjebil. Den som däremot har råd och kan köpa en lyxig Tesla kommer att få upp till 45 000 kronor i premie, enligt förslaget. Man skulle kunna kalla det socialism för de rika.