”Pigavdraget” är en succé

Ledare ,
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Ny rapport påminner om vilken succé rut-avdraget har varit och fortfarande är.

2007 infördes rut-avdraget, skatteavdraget för köp av hushållsnära tjänster, av den dåvarande alliansregeringen. En ny rapport från branschorganisationen Almega visar svart på vitt vilken succé rut-avdraget har varit och fortfarande är.

Förra året omsatte branschen för första gången över tio miljarder kronor. Antalet personer som använde avdraget uppgick till drygt 900 000.

Det handlar alltså inte om ett avdrag som bara används av en besutten överklass, som vänstern gärna och ofta påstår, utan om ett avdrag som används av en stor del av befolkningen.

Men den mest intressanta siffran i sammanställningen handlar varken om att antalet köpare eller om branschens omsättning utan om antalet sysselsatta. För även om det inte är oviktigt att reformen har gjort mångas livspussel enklare, inte minst barnfamiljers, är det ju trots allt inte det som var huvudmotivet bakom reformen.

Nej, syftet var ju att med avdraget skapa fler jobb och förvandla tidigare svarta jobb till vita. Enligt rapporten från Almega var drygt 31 000 personer sysselsatta inom rut-företagen 2017 och av dessa jobb har 23 000 gått till människor som vid anställningen varit arbetslösa eller uppsagda vid anställningstillfället. Som jämförelse kan nämnas att antalet sysselsatta i företag som erbjuder hemstädning, innan reformen trädde i kraft, uppgick till några hundra personer.

Att rut-reformen varit så framgångsrik är inte förvånande och det beror bland annat på att skattekilen i Sverige är så stor.

De pengar en privatperson kan handla tjänster för har först beskattats en gång via inkomstskatten. Och när samma person ska handla en tjänst måste betalningen också täcka moms, arbetsgivaravgifter och skatter för den som utför tjänsten.

Det betyder att för att den som utför en tjänst ska få en hundralapp i handen behöver den som betalar arbeta ihop 320 kronor före skatt, alltså 3,2 gånger mer enligt en uträkning som privatekonomen Ylva Yngveson gjort.

Det innebär att det finns starka incitament för de allra flesta att antingen välja att utföra en hel del tjänster på sin fritid eller att anlita människor svart, än vad som vore fallet om inkomstskatterna och momssatserna var lägre. Och det är här som rut- och rot-avdragen har gjort stor skillnad: helt plötsligt kan vanliga människor på laglig väg anlita människor att utföra tjänster åt dem.

När svarta jobb blir vita och människor går från arbetslöshet och bidrag till anställning betyder det samtidigt ökade intäkter till och minskade kostnader för det offentliga vilket finansierar reformen.

Erfarenheterna av rut-avdraget borde leda till slutsatsen att avdraget borde utvidgas. Fler tjänster borde vara avdragsgilla, taket för hur mycket man får göra avdrag för bör höjas och man borde se till att vissa grupper, exempelvis äldre, kan få göra ett större rut-avdrag. Det skulle behövas med tanke på att behovet av enklare jobb är skriande på svensk arbetsmarknad.